Nyligen knackade det överraskande på Sadia Allins dörr. Men det var ingen kompis eller släkting som kom på oväntat besök. Framför henne stod en person som erbjöd sig att könsstympa eventuella flickor i hushållet.

– Jag blev otroligt chockad. Och rädd. Det var obehagligt, säger Allin – som har två unga döttrar hemma – till TT i telefon från Hargeisa i Somaliland, som är en utbrytarregion till Somalia.

– Dörrknackandet är en gammal tradition som vi inte har sett på många år när det gäller könsstympning. Men coronaviruset har ställt saker på ända.

De flesta könsstympas

Somalia är det land i världen där könsstympning är som allra vanligast och de flesta kvinnor har utsatts för ingreppet. Omkring 97 procent av alla flickor könsstympas när de är mellan 5 och 11 år, enligt FN:s barnfond Unicef.

Nu varnar Plan International för att försöken att stoppa den urgamla traditionen bromsas av coronavirusets framfart i Somalia. Barnrättsorganisationen ser en stor ökning av antalet ingrepp sedan delar av samhället stängt ned för att tackla utbrottet. Dörrknackarna drivs av ekonomisk desperation samtidigt som många familjer passar på att utnyttja att skolorna håller stängt, eftersom det kan ta flickorna flera veckor att återhämta sig.

– Vanligtvis brukar ingreppen utföras på lov eller under regnperioden på landsbygden. Men nu har coronaviruset tvingat bort flickor från skolorna och det har lett till en ökning av våld i hemmen, inklusive könsstympning, säger Allin, som är chef för Plan Internationals Somaliakontor.

– De senaste veckorna har vi sett en massiv ökning av antalet könsstympningar av flickor, fortsätter Allin som dock inte har några exakta siffror att dela med sig av.

Påverkar arbetet

FN:s befolkningsfond UNFPA har varnat för att coronapandemin kan leda till att ytterligare två miljoner flickor könsstympas i världen det kommande decenniet. I Somalia har Plan International tillsammans med sina samarbetsorganisationer länge jobbat med bland annat informations- och utbildningsinsatser och hjälp till människor som utför ingreppen att hitta andra sätt att försörja sig.

– Antalet kvinnliga könsstympningar i Somalia är fortfarande väldigt högt, men vi har sett förbättringar och attitydförändringar under årens lopp. Därför är det väldigt oroväckande att vi nu ser efterfrågan öka på en så pass kort tid, säger Allen.

– Vi kräver att regeringen och hjälporganisationer tar med könsbaserat våld och könsstympning i allt sitt arbete med att tackla coronaviruset. Flickors hälsa måste inkluderas och tas på allvar.

Hälsoproblem

Kvinnlig könsstympning innebär att hela eller delar av det yttre könsorganet skärs bort. I Somalia är det inte ovanligt att flickor utsätts för det ingrepp som kallas infibulation, vilket innebär att den vaginala öppningen minskas genom att inre eller yttre blygdläppar skärs i och sys ihop. En mindre öppning lämnas så att urin och mensblod ska kunna komma ut. Det är vanligt att även klitoristoppen tas bort.

Ingreppen kan orsaka livslånga hälsoproblem och även leda till farliga komplikationer vid barnafödande. Omkring 290 000 flickor beräknas bli könsstympade i Somalia bara i år, enligt UNFPA som kopplar ökningen också till den muslimska fastemånaden ramadan, som traditionellt är en vanlig tid för ingreppen.

– När en flicka könsstympas kan du nästan se i hennes ögon hur hennes ambitioner och självförtroende försvinner. Hon har inte längre makten över sin egen kropp. Och smärtan kan vara livslång och följa med henne i graven, säger Allin.

– Det är en av de mest extrema manifestationerna av våld mot kvinnor och flickor. Därför är det väldigt viktigt att försöka ändra attityder och normer i familjer och samhällen. Könsstympning ska inte längre vara acceptabelt.

Social press

Men vad är det då som gör att en förälder väljer att låta sitt barn gå igenom ett ingrepp som enligt FN är en extrem form av diskriminering av kvinnor och flickor?

– Det är en sedvänja som har sina rötter i ojämställdhet mellan könen, det ses om en kulturell identitet, en social plikt och en förutsättning för äktenskap, säger Allin.

– När en mamma tvingas ta det här svåra beslutet handlar det nästan alltid om social press eller vikten av äktenskap som en ekonomisk trygghet. Det väger tyngre än hennes dotters smärta.