Förslagen från Moderaterna kom timmarna före det att Johansson tog emot en delbetänkande om hur reglerna för arbetskraftsinvandring ska ändras, från utredaren Anita Linder.

Linders betänkande handlar dels om att skärpa en del regler för att hindra missbruk i låglöneyrken, dels om att underlätta för att högutbildade som IT-utvecklare ska kunna lockas hit och slippa lämna landet för mindre regelmissar.

Innebär skärpning

– De innebär väsentliga skärpningar, bedömde Johansson förslagen som ska hindra fusk och utnyttjande.

Moderaternas och utredningens förslag går i flera fall åt samma håll.

Utredningen föreslår inget krav på lönenivå för arbetstillstånd, men ett försörjningskrav för den som vill ta med sig familjemedlemmar som indirekt ska innebära minst 30 000 kronor i månaden för en tvåbarnsfamilj. Det välkomnas av migrationsministern och samarbetspartiet Centern. Och även av M.

– Vi måste stoppa arbetskraftsinvandring till mindre kvalificerade arbetsuppgifter, som kan göras av människor som finns här, sade M-ledaren Ulf Kristersson på sin pressträff.

M vill införa en lägsta lön på 31 700 kronor för arbetsinvandrare från länder utanför Europa. Om arbetsgivaren här inte erbjuder minst den summan i lön ska uppehållstillstånd inte beviljas.

I dag kan uppehållstillstånd beviljas för en deltidsarbetare som får 13 000 kronor i månaden.

Nuvarande regler för arbetskraftsinvandring bygger på uppgörelse mellan den förra Alliansregeringen och Miljöpartiet för cirka tio år sedan.

M vill vårda

Kristersson tycker inte att reformen var fel då, men anser att den behöver "vårdas".

Migrationsminister Morgan Johansson (S) ser det som att hans uppgift nu är att städa upp efter Alliansregeringens reform.

– Det är bra att Moderaterna vaknat nu, säger han.

Johansson bedömer att han numera har stöd av regeringskollegan MP samt samarbetspartierna C och Liberalerna för att skärpa reglerna i linje med utredningsförslagen.

– Vi är i grunden överens om tag och inriktning. Så gott som alla har förstått hur dåliga reglerna är nu, säger han.

Johansson kallar dagens system för extremt liberalt och uppger att det lett till exploatering, människosmuggling, slavliknande arbete och fusk med skattepengar.

Företag kritiska

Från näringslivshåll hörs kritik mot M-förslaget. Visita varnar för att det blir svårt att få hit nyckelkompetenser, till exempel japanska sushikockar. Teknikföretagen varnar för allvarliga konsekvenser för företag som rekryterar bland annat svetsare och underhållstekniker.

Företagarna är däremot positiva och uppger att när svenska företag rekryterar nyckelkompetens så är de beredda att betala.

Även LO vill ha krav på högre lägstalön.

– Höjt inkomstkrav har jag inget emot, det är ett sätt att förbättra systemet, säger LO:s ordförande Susanna Gideonsson om M-förslagen.

Men LO vill framför allt återinföra den så kallade arbetsmarknadsprövningen, det vill säga att fack och myndigheter ska bedöma behovet av en viss typ av arbetskraft innan uppehållstillstånd ges. Det är något som också migrationsministern skulle se, men medger att det inte finns stöd för det i riksdagen.

Försörjningskrav föreslås

Utredningen som Anita Linder leder ska både titta på hur Sverige kan locka till sig mer internationell kompetens och på åtgärder för att motverka missbruk av arbetskraftsinvandring.

Det föreslås att arbetsgivare måste skicka in anställningsavtal för beslut om uppehållstillstånd och därefter vara skyldig att anmäla eventuella försämringar av villkoren. Brott mot anmälningsplikten ska kunna leda till böter eller fängelse i upp till sex månader.

Utredningen föreslår även åtgärder för att underlätta för arbetskraftsinvandrare med eftertraktad kompetens. Och mindre brister i anställningsvillkoren från arbetsgivarens sida ska inte leda till utvisning, så kallade kompetensutvisningar.

– Det finns många delar som är väldigt bra och inte minst är det bra att vi äntligen, en gång för alla, kan få stopp på de mycket skadliga kompetensutvisningar som har följt arbetskraftsinvandrare och svenska företag i många år, säger Centerns migrationspolitiske talesperson Jonny Cato.