"Måste ta Säpos bedömningar på allvar"

Säkerhetspolisen ser en ökad hotbild från utländsk underrättelsetjänst mot universitet och högskolor. Flera lärosäten växlar nu upp för att möta en ny verklighet. –Vi ser att kunskap som konkurrensmedel mellan länder har ökat, säger Ida Rosengren, enhetschef på Chalmers tekniska högskola.

Lunds universitets huvudbyggnad vid Universitetsplatsen i Lundagård. "Vi bör självklart ta deras bedömningar på allvar, eftersom de är bäst i Sverige på detta", säger universitets säkerhetschef Per Nordén om Säpos bedömning om underrättelseverksamhet mot svenska lärosäten. Arkivbild.

Lunds universitets huvudbyggnad vid Universitetsplatsen i Lundagård. "Vi bör självklart ta deras bedömningar på allvar, eftersom de är bäst i Sverige på detta", säger universitets säkerhetschef Per Nordén om Säpos bedömning om underrättelseverksamhet mot svenska lärosäten. Arkivbild.

Foto: Johan Nilsson/TT

Samhälle och välfärd2021-05-31 05:30

"Den fria forskningen och utbytet mellan lärosäten världen över är avgörande för en livskraftig forskning. Samtidigt har Säkerhetspolisen noterat att underrättelseverksamhet riktad mot universitet och högskolor intensifierats och att säkerhetsskyddsarbetet behöver tas på större allvar".

Så beskriver Säpo hotbilden från främmande makt mot svenska lärosäten i sin årsrapport för 2020.

Frågan om säkerhetsskydd är knappast ny för lärosätena, men det senaste året har många lagt in en ny växel för att stärka skyddet mot intrång utifrån.

Från Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), som arbetar för att tillvarata de svenska lärosätenas intressen, togs initiativ under 2020 till en säkerhetsskyddsutbildning för personal på lärosätena.

– Det var efter återkommande möten med regeringen där vi upptäckte att det pratades säkerhetsfrågor varje gång. Då sade vi att vi behöver nog öka medvetandet inom sektorn för det, säger Lars Alberius, utredare på SUHF.

Anställer personal

Stora delar av utbildningen, som genomfördes av Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet (CTSS) vid Försvarshögskolan och i samverkan med Säpo, ägde rum under fjolåret, men fortsätter även under 2021.

Det görs även enskilda satsningar.

Flera har anställt ny personal för att stärka säkerhetsskyddsarbetet och för att möta den intensifierade underrättelseverksamhet som Säpo varnar om.

– Vi bör självklart ta deras bedömningar på allvar, eftersom de är bäst i Sverige på detta, säger Per Nordén, säkerhetschef vid Lunds universitet.

Han berättar att universitetet tillsatt en ny tjänst som bland annat fokuserar på säkerhetsskyddsfrågor. Men det är bara en liten del, arbetet med säkerhetsfrågor generellt har tagit enorma kliv de senaste åren, säger Nordén.

På Lunds universitet har man nu snart sex centralt placerade personer som arbetar med "security", som han benämner det.

– Det är en enorm utveckling, och intresset och kraven från ledningar och andra håll har ökat, likaså från lagstiftningen, säger Nordén.

Samarbete mellan lärosäten

På Högskolan Väst lägger man stor vikt vid det sektorsövergripande arbetet, i vilket man utbyter kunskaper med de andra lärosätena i frågorna om säkerhetsskydd, berättar it-chefen Rickard Norén.

– De senaste åren har samarbetet intensifierats. Det handlar inte bara om it- och informationssäkerhet, utom om hela perspektivet med digitaliseringen, men där är givetvis de här frågorna en viktig aspekt, säger han.

– Det ökade införandet och användandet av it-system, som inneburit att vår digitala miljö blir allt mer verksamhetskritisk, gör att informationen som vi hanterar i våra system måste hanteras med ökad säkerhet, säger han.

Nyligen har högskolan tillsatt mer resurser för att säkra en trygg infrastruktur, men framför allt handlar det om att öka medvetandet hos användarna, säger Rickard Norén.

– Man ska ha förståelse för hur man hanterar information på ett säkert sätt.

Ida Rosengren, enhetschef på Chalmers tekniska högskola, delar bilden av att ökad förståelse hos personalen är en prioritet.

– Vi behöver öka medvetandet internt och anpassa arbetssättet utifrån vilka tillgångar vi sitter på.

Nya hot

TT: Vad anser du om Säpos bild av att arbetet med de här frågorna har varit eftersatt på svenska lärosäten?

– Säkerhetsarbetet har varit organiserat utifrån de hot man sett. Universitet som sådana är öppna miljöer där det sker mycket kunskapsdelning, både nationellt och internationellt. Så jag tänker att det kan vara därför hotbilden har förändrats och det finns, med digitaliseringen, andra möjligheter nu för människor med ont uppsåt att komma åt information.

Vid Högskolan i Borås har man lagt större fokus på frågorna framför allt sedan säkerhetsskyddslagen kom på plats 2019, berättar säkerhetssamordnare Henrik Werner.

– Vi har bland annat rekryterat en säkerhetssamordnare som ska titta på de här frågorna.

Han välkomnar de utbildningssatsningar som gjorts centralt från SUHF tillsammans med Försvarshögskolan och Säpo.

– Det är bra att det kommer utbildningspaket nu, och att vi får det här stödet så vi blir bättre också. Det är de som är experter och vi behöver deras hjälp.

En viktig del i arbetet med att stärka säkerhetsskyddet på lärosätena handlar om att öka medvetenheten hos personalen, säger Rickard Norén, it-chef på Högskolan Väst. Pressbild.
En viktig del i arbetet med att stärka säkerhetsskyddet på lärosätena handlar om att öka medvetenheten hos personalen, säger Rickard Norén, it-chef på Högskolan Väst. Pressbild.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!