Hur coronapandemin påverkar svenskarnas oro i olika frågor på sikt återstår att se. Men Som-undersökningen från Göteborgs universitet, som genomfördes i höstas, ger en intressant utgångspunkt konstaterar Felicia Robertson, som är doktorand på statsvetenskapliga institutionen.
– Det som är intressant är att studien är gjord precis innan corona. Så nästkommande studie kommer att bli oerhört spännande, säger hon.
– Vi förväntar oss ju förstås att andelen som är mycket oroliga för globala epidemier kommer att öka ännu mer nu.
Snabb ökning
Samtidigt hade svenskarnas oro för pandemier ökat rejält redan före coronakrisen, visar enkätundersökningen. I undersökningen 2015 ansåg bara 11 procent att "globala epidemier" var mycket oroande och 2017 var det fortfarande bara 12 procent.
När undersökningen gjordes i höstas hade andelen som var mycket oroade för pandemier i framtiden stigit till 22 procent.
– Om man rankar frågorna som vi är mycket oroliga för har globala epidemier alltid hamnat i botten. Det är inget som svenskarna har varit särskilt oroliga för tidigare, säger Felicia Robertson.
– Men nu ser vi en fördubbling på bara några år.
Miljöoro i topp
Åtminstone i väntan på nästa Som-undersökning är det dock miljö- och klimatoron som dominerar hos de tillfrågade. Listan toppas av dem som är mycket oroade för försämrad havsmiljö (56 procent), oron för miljöförstöring (52 procent) och klimatförändringar (50).
– Vi har sett en ökad medieexponering av miljöfrågorna, men också ett ökande antal miljökriser både i världen och på hemmaplan, säger Felicia Robertson.
– Vi förväntar oss ju att oron för globala epidemier kommer att öka. Men det betyder ju inte att folk kommer att sluta vara oroliga för miljöfrågorna.
