Den psykiska ohälsan bland de barn och ungdomar som är placerade på de statliga ungdomshemmen ökar. En del mår så dåligt att de antagligen inte borde vara där.

Det säger Sis generaldirektör Elisabet Åbjörnsson Hollmark till Kaliber i Sveriges Radio P1:

– Eftersom vi ser en utveckling där de placerade barnen och ungdomarna har en mycket större psykisk ohälsa än vad det har varit historiskt, så ser vi och har funderingar på om det är så att vi får en del barn och ungdomar som kanske inte ska vara hos oss, utan inom den slutna barn- och ungdomspsykiatrin.

Varje år placeras cirka 1 000 barn och ungdomar på ett Sis-hem, som är en låst institution. Ungdomarna placeras där enligt LVU, lagen om vård av unga, och bedöms vara en fara för sig själva eller sin omgivning.

På senare tid har antalet fall av hot och våld på hemmen ökat. I fjol gjordes nästan 2 600 anmälningar om hot och våld på landets särskilda ungdomshem, vilket var en fördubbling jämfört med för fem år sedan, uppger Ekot.

– Vi har anställda psykologer på alla våra ungdomshem, men det här är psykiatrisk kompetens som krävs, från barn- och ungdomspsykiatrin, säger Elisabet Åbjörnsson Hollmark.