Tolv myndigheter har i tolv års tid samarbetat i projektet för att gemensamt komma åt olika typer av organiserad brottslighet. Det kan handla om allt från narkotika och vapenbrott till bidragsfusk och strategin är att rikta in sig på "strategiska" personer i de kriminella organisationerna.

I den årliga rapport som lämnades över till regeringen på tisdagen slås det fast att rekordmånga organiserade brottslingar har lagförts: 282 har åtalats och 145 har dömts till fängelse.

– När samhället och staten med flera myndigheter går samman och angriper kriminella från alla håll, då blir det väldigt kraftfullt, säger inrikesminister Mikael Damberg (S).

"De blir svagare"

Sammanlagt har dessa personer dömts till 349 års fängelsestraff.

– De här 349 fängelseåren spelar roll, säger Damberg.

– När gängmiljön blir reducerad tränger vi tillbaka gängen. De blir svagare.

Enligt rapporten beslagtogs nära 700 kilo narkotika inom ramen för projektet. Det är 400 kilo mer än något tidigare år. Beslagen bestod bland annat av 500 kilo cannabis, 130 kilo amfetamin och 60 kilo kokain.

Under 2020 förverkades vinster från brott för 41 miljoner kronor efter beslut i tingsrätt. Det är det högsta beloppet hittills inom ramen för projektet.

– Det finns kriminella som systematiskt bedrar och missbrukar våra välfärdssystem och där har vi prioriterat och utvecklat det här arbetet under året, säger rikspolischef Anders Thornberg.

– Sedan är det som med all kriminalitet att narkotikan ju ligger bakom mycket. Vi har tagit väldigt stora beslag i år också. Så länge det finns människor som missbrukar och köper narkotika så kommer det göda de kriminella.

Mer pengar att ta

TT gavs inte möjlighet att ta del av rapporten i sin helhet innan intervjuerna. Av myndigheternas sammanfattningar framgår att Försäkringskassan kunde kräva tillbaka 90 miljoner kronor inom ramen för projektet. Sedan 2015 har det som mest rört sig om 23 miljoner.

När det gäller pengarna finns det också mycket mer att göra, enligt både Damberg och Thornberg.

– Vi måste gå ännu mer på att begränsa pengarna, så att de varken tjänar pengar eller får ta del av bidragsfusk, säger inrikesministern.

– Om vi är lite självrannsakande måste vi bli bättre på att återföra brottsvinster, bli ännu bättre på penningtvätt. Vi måste kunna komma åt de kriminellas pengar och återföra dem till staten, säger rikspolischefen.

Bägge två betonar att kommunerna kan ta en större roll i det arbetet, för att stoppa bidrags- eller assistansfusk. De spelar en viktig roll på många plan, understryker Anders Thornberg.

– Framför allt för att bryta rekryteringen, att skola och socialtjänst är på fötter, men det handlar också om tillståndsgivning, alkoholtillstånd, upphandlingar, att kriminella försöker använda pengar de fått på kriminellt vis, tvätta dem rena och äta sig in i samhället.