I början av pandemin tvingades domstolar att ställa in betydligt fler mål än vanligt, som mest nära 30 procent av förhandlingarna. Anledningen var att parter, vittnen, ombud och personal var sjuka.
Sedan dess har domstolarna anpassat sig till den rådande situationen. Domstolsverkets statistik visar att landets domstolar till och med juli har avgjort 238 000 mål, jämfört med 225 400 under samma period förra året. Det är en ökning med knappt sex procent, vilket är en rekordnivå.
– Det är väldigt bra att man har lyckats hantera den ökade måltillströmningen. Det är rekordnivåer på inkomna mål för tredje året i rad, säger Leif Eriksson, ekonomidirektör på Domstolsverket.
En orsak till att antalet avgjorda mål har ökat är digitaliseringen, som har skyndats på i pandemins spår. En annan anledning är att mer omfattande rättegångar har skjutits upp, framför allt i början av pandemin. Det har gett utrymme att döma i mål som har kunnat avgöras på kortare tid.
Många fall har avgjorts tack vare videoteknik som innebär att åklagare, försvarsadvokat och målsägare är med i videokonferenssamtal via länk. Domaren och nämndemännen finns dock alltid på plats i rättssalen. Från slutet av mars till mitten av juni ökade antalet digitala förhandlingar som genomfördes med hjälp av videoteknik med 90 procent jämfört med förra året, från i snitt 1 450 i veckan till 2 750.
TT: Är digitala förhandlingar rättssäkra?
– Jag vet att det finns kritik från olika håll mot digitala förhandlingar. Men det är varje domstol som avgör vilka mål som är lämpliga att ta digitalt. Ofta handlar det om enkla mål. I andra mer komplexa mål är det viktigt att man träffas och ser varandra för att kunna bedöma vittnens trovärdighet, säger Leif Eriksson.