Moderaternas migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard uppger att intensiva förhandlingar nu väntar mellan Socialdemokraterna (S), Moderaterna (M), Centern (C), Liberalerna (L) och Kristdemokraterna (KD) om migrationspolitiken.
Hon hoppas att de fem partierna ska ha ett resultat klart till den 7 juli. Då ska hela migrationskommittén med alla åtta riksdagspartier träffas på nytt.
– Målsättningen är att kommittén ska landa den 7 juli så att sekretariatet hinner ta fram ett lagförslag som sedan kan justeras den 23 juli. För det är absolut sista datum, säger Malmer Stenergard.
För att ingå en eventuell överenskommelse kräver dock M att det finns skriftliga garantier för att överenskommelsen verkligen genomförs.
– Vi måste ha skriftliga garantier från samtliga partier som kan vara aktuella om att vi kommer att ta detta gemensamt genom riksdagen även om inte regeringen kan lägga en proposition, säger Malmer Stenergard.
Utan proposition?
Vanligtvis skulle det vara regeringen som i en proposition till riksdagen lägger fram ett förslag på en ny migrationspolitik. Men Socialdemokraternas regeringspartner Miljöpartiet (MP) är kritisk till det bud S lagt i migrationsförhandlingarna och som S nu förhandlar om med de borgerliga partierna. Det är därför oklart om MP kommer gå med på en proposition.
Enligt M är dock S öppet för en annan lösning. Den innebär att en majoritet i riksdagen, inklusive S, lägger fram förslaget, i stället för att regeringen gör det i en proposition.
– Där har S varit mycket tydliga och sagt inför hela kommittén att de är beredda att gå vidare med ett utskottsinitiativ om det krävs, säger Malmer Stenergard.
Svåra frågor
Hon betonar dock att det fortfarande är långt kvar innan S och M enats om migrationspolitiken. M vill på flera punkter strama åt politiken mer än vad S föreslagit i sitt förhandlingsbud.
S säger ja till att huvudregeln ska vara att uppehållstillstånd är tidbegränsade och att det ska ställas krav på vandel, försörjning och kunskap i språk och samhällskunskap för att få permanent uppehållstillstånd.
S säger även ja till ett "riktmärke" för Sveriges asylinvandring. Det innebär att Sveriges andel av asylsökande i EU ska motsvara Sveriges befolkningsandel i EU.
En av de svåraste knäckfrågorna mellan S och M är försörjningskrav för anhöriginvandring. S vill att alternativt skyddsbehövande ska få slippa försörjningskrav om de ansöker om familjeåterförening inom tre månader efter beslut om uppehållstillstånd. M vill att kraven ska gälla från dag ett.
Verkställa utvisningar
En annan knäckfråga är om uppehållstillstånd ska kunna ges av humanitära skäl, i fall då en asylsökande inte bedöms vara flykting eller alternativt skyddsbehövande. S vill kunna ge tidsbegränsade uppehållstillstånd om det finns "synnerligen ömmande omständigheter". En sådan humanitär skyddsgrund vill inte M ha.
En tredje knäckfråga är hur man ska se till att de som får avslag på asylansökan verkligen lämnar landet. S säger ja till att förlänga tiden för när ett utvisningsbeslut ska upphöra att gälla till åtta år. M och KD vill se ytterligare åtgärder.
I migrationskommittén har till exempel diskuterats möjlighet att använda elektronisk fotboja på dem som ska utvisas och skyldighet för dem att bo på en viss plats i väntan på utvisning.
"Bra av S"
Lars Stjernkvist, socialdemokratiskt kommunalråd i Norrköping, tycker att det är bra att hans parti nu försöker nå en bred överenskommelse genom att förhandla med de borgerliga. Han anser att det vore konstigt om MP stoppar en sådan överenskommelse genom att hota spräcka regeringen.
– Om det är så att migrationskommittén lämnar förslag som har väldigt starkt stöd, så hade det varit ett nederlag för hela det parlamentariska systemet om det inte skulle vara möjligt att få igenom ett sådant förslag i riksdagen utan att det skulle orsaka en regeringskris, säger Stjernkvist.