Philip Vilhelmsson och Annika Rosbring träffades för tre år sedan när de sprang tillsammans i en löparklubb som kombinerar nytta med nöje och avslutar varje gemensam löprunda med en eller ett par öl på puben.

– Det var de två intressena som förenade oss, säger Annika och skrattar.

Sedan dess har de hunnit med att både flytta ihop och skaffa barn, men några storslagna planer på att gifta sig har de aldrig haft.

"Väldigt oromantiskt"

Men när Annika via sitt jobb på Stockholm stad fick reda på att kommunen i samband med stadshuset 100-årsdag på midsommarafton bjuder in 200 par att viga sig där, blev det som paret dittills bara pratat om på skoj verklighet.

Något frieri hanns aldrig med – det fanns bara ett begränsat antal platser och det gällde att vara snabb för att hinna knipa en av dem.

– Jag frågade Philip: “Skulle vi gifta oss, eller?” varpå han snabbt svarade: “Ja” och jag bokade en tid. Efter det var vi uppenbarligen förlovade. Det var väldigt oromantiskt, säger Annika.

Philip instämmer i att han inte behövde någon längre betänketid innan han svarade ja.

– Det lät som en kul grej. Jag har aldrig varit i stadshuset tidigare, säger han.

Klart på två minuter

Under den kärleksfulla dagen vigs paren i något av rummen Ovalen eller Kryssvalvet.

Philip och Annikas lott föll på Ovalen, ett rum prytt av gobelänger med anor från 1600-talet i stadshusets södra länga.

Det finns ingen tid att spilla när 200 par ska vigas inom loppet av tio timmar. Redan efter två minuter har Philip och Anna sagt ja och förklarats man och hustru.

Efter vigseln fotas de i Gyllene salen, med dess 18 miljoner väggutsmyckningar i guldmosaik som fond. Fotot blir inte bara ett minne för livet av deras stora dag, utan också deras bröllopsgåva från Stockholms stad.

Nedför Blå hallens trappa väntar deras nära och kära som inte medverkade under vigseln ivrigt på att få höja sina glas och skåla med det nygifta paret.

– Det var fantastiskt. Jag är jättelycklig, säger Filip.

– Jag kan bara instämma. Det går inte att toppa det, säger Annika och ler mot sin nyblivne make.

20 vigslar på två timmar

TT: Var ni nervösa?

– Inte under själva vigseln utan mer för allt runtomkring. Jag var nervös för att fastna i trafiken eller tappa mat på klänningen. När allting klaffade så var vi ganska lugna, säger Annika.

En av de tio vigselförrättare som tjänstgör under dagen är Ingela Edlund. Hon har precis svidat om till den blå vigselkappan och har 20 vigslar framför sig under sitt två timmar långa skift.

– För mig som vigselförrättare så är det ingen skillnad på en lördag i november när det ösregnar och midsommarafton. Alla par förtjänar sina fem minuter och att få ut det bästa av dem. Men det är klart att det är extra kul att de får fotas i Gyllene salen och mingla i Blå hallen efteråt. Dessutom har vi ju ett fantastiskt midsommarväder, säger hon.

TT: Hur gör du vigseln till ett speciellt ögonblick för alla par när det är så många som ska vigas under samma dag?

– Man får försöka tyda vilket känsloläge de befinner sig i när de kommer in; byta några ord precis innan, lugna dem som är nervösa, skämta med dem som är på gott humör. Sedan ta två, tre sekunder där man inte gör någonting utan bara tittar på dem, och därefter köra i gång, säger Ingela Edlund.