Bara i fjol befaras 3 300 personer ha dött eller försvunnit under flykten från krig och konflikter till Europa, men det faktiska antalet tros vara mycket högre, enligt Internationella Rödakorskommittén (ICRC). På andra sidan Medelhavet svävar de anhöriga i ovisshet om deras familjemedlemmar är vid liv eller inte.
– Ett typiskt fall som det ser ut i Sverige kan vara en familj som har flytt från Afghanistan eller Jemen och så har familjen kommit isär längs vägen. Några kanske har kommit över Medelhavet och några gjorde det inte, och det kanske bara fanns en mobiltelefon i familjen och då vet man inte var de andra tagit vägen, säger Martin Ärnlöv, generalsekreterare för Svenska Röda Korset.
Den 30 augusti uppmärksammar Internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsen över hela världen de människor som saknas efter krig och konflikter eller som har försvunnit under flykten. Organisationen vill också sätta fokus på de många anhöriga som saknar sina familjemedlemmar.
– Jag tror att var och en kan gå in i den där känslan att om någon av ens närmaste försvinner, då upphör ju det mesta andra i livet att betyda någonting. Det är ett enormt trauma när man saknar en annan människa som är riktigt nära, säger Martin Ärnlöv.
Tusentals saknas
Sammanlagt letar Svenska Röda Korset just nu efter 3 821 identifierade personer, både vuxna och barn, i utlandet som saknas av sina anhöriga i Sverige. Bakom siffrorna finns cirka 1 091 personer som har bett organisationen om hjälp med att söka efter saknade familjemedlemmar.
De flesta fallen rör flyktingar, asylsökande och andra migranter från Afghanistan, Somalia och Syrien där kontakten med anhöriga förlorats under flykten på vägen till eller i Europa, vid gränspassager eller under resan över Medelhavet.
Efterforskningsprocessen tar ofta tid. Det finns enstaka fall som går tillbaka så långt som till andra världskriget och i Sverige är det fortfarande ett antal fall som går tillbaka till Balkankriget, berättar Martin Ärnlöv. Trots att risken är stor att personerna som saknas inte lever längre, är det viktigt för de anhöriga att slippa leva i ovisshet, säger han.
– Det är viktigt att få det slutliga beskedet och kunna landa i det för att komma vidare i livet. Det kan också vara rent juridiska frågor, om man till exempel inte vet om någon är död eller levande kan man inte hantera gemensamma fastigheter, arv eller vårdnadsfrågor kring barn.
Ovissheten betungande
I 37 procent av de pågående ärendena är det ensamkommande barn som vill få hjälp att hitta sina försvunna familjemedlemmar, enligt Svenska Röda Korset.
– De ensamkommande som är i Sverige har till stor del kommit för sex år sedan och många av dem har förstås i någon mån kommit vidare i livet. Men det är samtidigt så, att så länge man inte har den här kontakten finns ett hål inom en. Den ovissheten är precis lika jobbig och betungande oavsett varifrån du kommer, säger Martin Ärnlöv.
Internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsen finns på plats i 192 länder och samarbetar för att leta efter saknade anhöriga. Sverige hjälper exempelvis till i sökandet efter drygt 2 000 saknade personer från Ukraina, även om ingen av personerna, såvitt organisationen känner till, har anhöriga i Sverige.
381 hittades
Utöver att besöka flyktingläger och fängelser över hela världen, sker en del av efterforskningen digitalt. Organisationen samlar in information, foton och speciella kännetecken som matas in i ett gemensamt databassystem. Den som hittas via systemet kontaktas och får då välja om den vill ge sig till känna. I Sverige har Röda Korset också ett samarbete med polisen för att kunna få fram dna-prov på drunknade i Medelhavet.
I fjol kunde Internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsen, som sammanlagt hanterar minst 200 000 efterforskningsärenden, ge besked till anhöriga gällande nästan 9 200 saknade familjemedlemmar runt om i världen.
– Alla kommer vi inte hitta, men vi hittar många varje år. Förra året kunde vi i Sverige ge besked gällande 381 saknade familjemedlemmar, säger Martin Ärnlöv.
Personligen har han bland annat varit med i flyktingläger i Afrika där man via mobiltelefon till slut fått kontakt med anhöriga och kunnat berätta att familjen finns i säkerhet i lägret.
– Jag har också varit med när afghanska flyktingar i Sverige fått kontakt med sin förälder eller sin bror i ett annat land. Det är oerhört berörande när man får vara med och ta del av det, det är bland den största lättnaden som finns.