Vid årsskiftet var drygt 400 000 svenskar krigsplacerade, enligt siffror från Pliktverket som SVT Nyheter tagit del av. Det är en ökning med nästan 20 procent på ett halvår.
Och fler ska det bli, enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). I deras uppdrag ingår att hjälpa arbetsgivare med att identifiera vilken personal som bör krigsplaceras. Ett arbete som nu intensifieras.
I dag är det framför allt personal på myndigheter, kommuner och regioner som är krigsplacerad. Men företag som jobbar med samhällsviktig verksamhet kommer också behöva krigsplacera i större utsträckning.
– Kriget i Ukraina visar ju hur viktigt det är med personal inom räddningstjänsten och de som reparerar el- och vattenförsörjning. Även sjukvårdspersonal, lärare och de som sköter transporter har kompetenser som behövs på plats, säger Fredrik Stany, enhetschef för krisberedskap och civilt försvar på MSB.
Det är arbetsgivaren som meddelar om en anställd blir krigsplacerad, och det går inte att tacka nej. I fredstid förändras ingenting när man får en krigsplacering. Den träder i kraft om regeringen beslutar om höjd beredskap. Då får den som är krigsplacerad inte lämna landet, byta jobb eller säga upp sig.
Hur många som totalt sett kommer att behöva krigsplaceras vet man inte, säger Fredrik Stany.
– Det är svårt att ange en siffra om hur många krigsplacerade som till slut kommer behövas, men det blir betydligt fler än i dag. Och det är en positiv utveckling för totalförsvaret.