Nyhetsflödena har fyllts av svarta rubriker om unga som skjutits, trappuppgångar som sprängts och personer som dör. Mitt i detta finns barn som ständigt matas med information som kan väcka rädsla.
Klasskompisarna Signe Thorsbrink, Lovisa Ericsson, Iben Liljedahl och Nina Semenza är tolv år och går i sexan i Stockholm. De brukar följa nyheterna genom att titta på Lilla Aktuellt, som de tycker ger en bra bild av vad som händer utan att skrämma upp.
– Jag blir aldrig orolig när jag ser Lilla Aktuellt, men stora nyhetskanaler som Expressen finns på Tiktok och ibland kan jag bli rädd för det som de säger, säger Nina Semenza.
Pratar med mamma
Utöver att ta del av nyheter pratar kompisarna ibland om gängkonflikter och våld. Och alla kan ibland känna sig lite oroliga. När Iben Liljedahl går hem själv kan hon känna oro över att det skulle hända henne något, även fast hon vet att risken är liten.
– Jag pratar med mamma en del, jag tycker att det är skönt att prata med en vuxen, säger hon.
Barnkonventionen säger att alla barn har rätt till information. De ska få veta vad som pågår på ett sätt som är anpassat för dem. Därför har information till barn om gängkonflikter och våldsdåd nu publicerats på Lilla krisinfo, en del av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
– Många barn drabbas på olika sätt av gängkriminalitet och våld, säger Marie Angsell, sakkunnig socionom på Bris, som varit med i framställningen.
– Det påverkar barn som följer nyhetsrapporteringar, som hör hur andra pratar om våldet eller så bor de i området.
Tydligt och enkelt
Informationen består av frågor och svar riktade till barn och unga, som bygger på uppgifter som samlats in från exempelvis polis och socialtjänst.
– Mycket har med det språkliga att göra. Det ska vara lättillgängligt, tydligt och enkelt. De behöver tydlig information, precis som vuxna i kris, säger Anna Toss, redaktör och projektledare på Lilla krisinfo.
Frågorna handlar exempelvis om varför personer blir gängkriminella, varför polisen inte kan stoppa våldet och varför det är så mycket skjutningar.
– Och så finns det råd riktade direkt till barn. Om hur man kan göra om man är orolig för det man ser i rapporteringen eller för att man själv befinner sig i utkanten av de här nätverken, säger Marie Angsell.
"Vardag"
På Oxhagsskolan i Stockholmsförorten Akalla samverkar man med polisen och stadsdelsförvaltningen kring dessa frågor. Men rektorn Sofia Panagiotidou ser positivt på initiativet från MSB och Bris.
– Jag välkomnar allt material som kan hjälpa oss i samtalen med våra elever. Ibland är det här deras vardag när det händer någonting i området, då frågar de mycket, säger hon.
På en annan skola, i en annan del av Stockholm, går tolvåriga Aston Bratt Holmqvist och Johannes Jansson. De säger att de inte tänker så mycket på gängvåldet i vardagen, utan mer när det händer något. Men ibland tänker de på att de som utför dåden och vissa som dödas är väldigt unga.
– Det känns konstigt att någon i samma ålder som jag skulle kunna göra en så allvarlig sak, säger Aston Bratt Holmqvist.
– Jag förstår inte hur man kan vilja förstöra sin framtid för lite pengar, säger Johannes Jansson.
