Ett dystert rekord för dödsskjutningar, upploppen under påskhelgen och de kriminella gängens rekrytering av unga präglade debatten om brottslighet i fjol. Mot bakgrund av detta riktades strålkastarljuset återigen mot bristande resurser hos polisen.
I en ny rapport skriver Brottsförebyggande rådet (Brå) att Polismyndigheten kommer att kunna nå målet om 10 000 fler anställda till slutet av 2024. Andelen polisanställda kommer dock inte att vara tillräckligt hög i förhållande till civilanställda och myndigheten missar därmed målet om att cirka 70 procent av de anställda ska vara poliser.
Under valrörelsen gjorde företrädare för de flesta partierna klart att huvudmålet var "fler poliser på gatorna".
"Enligt vår bedömning kommer polisen inte att nå målet om 70 procent poliser inom den tidsram som är satt. Att öka antalet poliser med nästan 7 000 på så kort tid var inte heller realistiskt", säger Mona Backhans, projektledare på Brå i ett pressmeddelande.
– Jag delar Brå:s slutsatser att det var ett omöjligt uppdrag och det sade Polisförbundet redan från början – att det här kommer aldrig gå, säger Katharina von Sydow, ordförande i Polisförbundet.
Svårt att fylla platser
Målet om 10 000 fler polisanställda till 2024, jämfört med 2016, sattes upp av den tidigare S-ledda regeringen, men även den nuvarande regeringen står fast vid det.
Problemet är att de civilanställda till en början ökade mer än planerat, samtidigt som det varit svårt att fylla platserna på polishögskolan, enligt rapporten.
Därefter har Polismyndigheten fokuserat på att försöka få in fler poliser, och att minska antalet civila, men detta har fått negativa följder för verksamheten, skriver Brå som nu uppmanar myndigheten att låta tillväxten ta tid.
"Har inte lyckats"
Enligt Polisförbundet var det redan innan svårt att fylla de 300 utbildningsplatserna per termin, som när målet infördes utökades till 1 000 platser per termin.
– Vi talade om för polisledningen att yrket måste göras mer attraktivt så att vi får fler behöriga sökande, genom lön naturligtvis som är en mycket viktig faktor, men också genom att det finns fort- och vidareutbildning och karriärvägar. Där har polisledningen inte lyckats, säger Katharina von Sydow.
Hon säger att det är viktigt att Polismyndigheten nu gör en strategisk analys av verksamheten och tittar på vilken kompetens och hur många poliser som behövs.
– Till politikerna vill jag säga att här har man under väldigt många år, både från höger- och vänsterregeringar inte satsat på polisen. Det tar tid att bygga upp. Det är viktigt att man nu skapar en lösning tillsammans över blockgränserna framåt så att det blir en stabilitet och en långsiktighet, säger Katharina von Sydow.
Stockholm underbemannat
Brå konstaterar vidare i sin rapport att målet om att polisen ska stärkas på lokalpolisområdesnivå inte har infriats. I stället har de nationella avdelningarna växt, vilket beskrivs som "en ytterligare centralisering".
Stockholm, som sedan nyår skakats av en våldsvåg med en rad skjutningar och sprängningar, sticker ut som den enda region där antalet poliser minskat sedan 2015. Orsaken är att poliserna där i högre grad söker sig till andra regioner eller nationella avdelningar.
"Polisregion Stockholm är såpass underbemannad att det riskerar att få allvarliga konsekvenser för polisens brottsbekämpande förmåga totalt sett. Här behöver Polismyndigheten ta till kraftfulla åtgärder, för det är inte hållbart i längden att andra polisregioner ska bistå med personal för att hantera situationen i Stockholm", säger Mona Backhans.