Svartgula rockar hänger i prydliga rader längs väggarna, numrerade vita hjälmar är placerade på hyllorna ovan. Byxor är nervikta över skor – redo att kunna dras på i en rörelse i samma stund som larmet går.
Men namnskyltarna ovanför flera av platserna lyser tomma. Av de 16 deltidstjänsterna på Skaftö brandstation är 12 tillsatta, och ytterligare två ska sluta. Två nyanställda är under utbildning – men fyra platser står fortsatt tomma. Ett helt skift.
– Så många nya blir väldigt svårt att hitta. En eller två kanske man kan övertala, men chansen är väldigt liten att man hittar fler, säger Marcus Ardstål. Han driver till vardags en byggfirma, men jobbar deltid som stationsbefäl.
Kan inte rökdyka
Skaftölandet är en ö i Lysekils kommun, belägen vid spetsen av den halvö som snirklar sig från Uddevalla ut i Skagerrak. Befolkning: 1 262 personer året om, mångdubbelt under somrarna när turister flockas till den bohuslänska idyllen. Många bofasta pendlar till arbeten på andra orter, få vill bli deltidsbrandmän.
– Problemet är att man måste jobba med något som man kan släppa och åka ifrån. Jobbar man i butik till exempel så kan man inte bara lämna kassan och dra, säger Marcus Ardstål.
Normalt sett jobbar deltidsbrandmän i skift om en insatsledare och fyra brandmän. På Skaftö är de för få, och tvingades ansöka om dispens för att få vara en insatsledare och tre brandmän i varje skift. Det innebär att de är för få för att få utföra rökdykning, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter.
– Som styrkeledare kan man hamna i ett dilemma där. Skulle vi åka på en insats utan att ha bemanningen för att göra en rökdykning och vi har en person inne i huset, då hamnar vi i en jättesvår sits. Ska man följa lagen eller ska man göra det man behöver?
Problem på flera stationer
Tanken är att en insatsledare från Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän, förbundet som Skaftö brandstation ingår i, ska komma och bistå. Men med Skaftös avlägsna placering ute på udden kan det ta upp till en halvtimme, så ofta rycker de som egentligen ska vara lediga in ändå.
– Så som det är nu när vi behöver gå in och ta extrajour hela tiden, det gör att man kan ju slita ut personalen ganska snabbt, säger Marcus Ardstål.
– Över jul hade jag jour fyra veckor i sträck.
Situationen är inte unik för Skaftö. Bristen på deltidsbrandmän är stor i hela Sverige, framför allt i glesbygden. I förbundet Mitt Bohuslän finns totalt sju stationer och tre av dem, inklusive Skaftö, sitter i en svår situation bemanningsmässigt.
– Det är en av våra största utmaningar att kunna hålla kompetensförsörjning på våra deltidsstationer. Stationerna behövs, de finns där av en anledning, säger Mats Johansson, räddningschef för förbundet.
– Vårt dilemma är inte bara rekrytering utan att behålla också. Ofta när vi rekryterar någon så passar en annan på att sluta, någon som velat sluta i många år men hängt kvar på grund av lojalitet. Det är en ständig kamp, säger han.
Behöver rekrytera kvinnor
Mats Johansson har nyligen inrättat en helt ny tjänst inom förbundet: en enhetschef som ska ha ansvar för deltidsorganisationen. Dels för att hitta lösningar på problemet, men också för att övriga anställda lade så mycket tid på att få ihop bemanningen att det belastade organisationen. Med andra ord: de hade inte tid att göra sina egentliga jobb.
För att lösa problemen gäller det att rekrytera mer aktivt, framför allt behöver de locka fler kvinnor till räddningstjänsten, menar Mats Johansson. Men det kan också finnas andra vägar att gå, till exempel att två personer delar på en tjänst. Eller att det inrättas så kallade kombitjänster inom kommunen, där en person kan arbeta deltid som brandman och deltid som till exempel fastighetsskötare eller bilvårdare.
– Den största arbetsgivaren inom alla kommuner är ju kommunen själv, och det är ett kommunalt ansvar med räddningstjänst. Men det är det privata näringslivet som till stor del försörjer oss med brandmännen.
"En trygghet för oss som bor här"
Ett annat alternativ kan vara att utöka inställelsetiden från att larmet går till att brandmännen ska sitta i brandbilen, så att även de som bor längre bort kan rycka in.
– Det är bättre att det får ta några minuter längre och att förstärkningen kommer etappvis. Jag är öppen för allt för att kunna säkerställa bemanningen, säger Mats Johansson.
På Skaftö åker räddningstjänsten ut på omkring 25 larm per år. Många är hjärtstopp, dit räddningstjänsten larmas först eftersom det tar tid för ambulans att ta sig ut. Marcus Ardstål betonar hur viktigt det är att de finns.
– Vi vill ju ha kvar det här. Det är en trygghet för oss som bor här. Händer det mig eller någon i min familj något, då vill vi veta att någon kommer, säger han.
