Varför tillåts koranbränningar i Sverige?
Yttrandefriheten är stark i Sverige och hittills har polisen inte kunnat neka tillstånd. Exakt var gränsen går är dock inte prövad i domstol.
När kan polisen stoppa en koranbränning?
Polisen har begränsade möjligheter att säga nej till en allmän sammankomst, som det egentligen handlar om. När polisen gör sin bedömning ska den ta hänsyn till hur demonstrationen påverkar ordning, säkerhet, smittskydd och trafik på platsen, ingenting annat. Det krävs konkreta risker just på platsen där koranbränningen genomförs för att polisen ska kunna säga nej.
– Det har till och med tolkats så snävt som att motdemonstranters agerande inte ska tas med i bedömningen, säger Vilhelm Persson, professor i juridik på Lunds universitet.
Bakslag för polisen
Men om det leder till stormning av svenska ambassader och ökat terrorhot?
Polisen har försökt att "vidga" ordningslagens regler flera gånger den senaste tiden. Man har sagt nej till koranbränningar och hänvisat till att Säpo bedömer att terrorhoten kan öka. Men polisen har fått bakslag i domstolen varje gång – en generellt förhöjd risk för terror i Sverige ska inte påverka bedömningen.
Kan regeringen göra något?
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har sagt att regeringen analyserar domarna och ser över om ordningslagen behöver ändras. Han har dock inte sagt hur eller när en förändring kan ske.
Däremot kan inte regeringen gå in och stoppa en koranbränning. Det är polisen som ger tillstånd och domstolar som prövar om beslutet är riktigt.
Finns det problem med att ändra i ordningslagen?
Grundproblemet är att väga yttrandefriheten mot andra intressen. Lagstiftaren måste veta vad det är som ska begränsas och vilket problem man vill komma åt. Är det bara bränningar av religiösa skrifter som ska förbjudas eller också annan missaktning av en religion, är det okej att bränna en bild av en koran eller att bränna en koran på en teaterscen?
Hets mot folkgrupp
Men kan inte koranbränningar ses som hets mot folkgrupp?
Koranbränningen i sig är inte hets mot folkgrupp eftersom den riktar sig mot en religion, inte de enskilda utövarna. Men det pågår ett par förundersökningar för att se om personer har gjort sig skyldiga till hets mot folkgrupp i samband med koranbränning. Då gäller det att bevisa att hetsande uttalanden och gester har gjorts.
Än så länge har detta inte prövats i domstol.
– Vi vet faktiskt inte vad som är tillåtet eller inte tillåtet, säger Vilhelm Persson.
– Man ska inte dra slutsatsen att bara för att ingen ännu har fällts för hets mot folkgrupp, så är det fritt fram att bränna koraner hursomhelst.
Kan koranbränningar bryta mot andra lagar?
Vilhelm Persson skulle vilja att koranbränningar prövas mot lagen om förargelseväckande beteende. Även om det inte skulle stoppa att koranen bränns, bara se till att handlingen får konsekvenser.
– Det skulle ändå kunna vara en signal att skicka till omvärlden, om folk blir straffade efteråt.