De är mest utsatta för mobbning

Två grupper är långt oftare utsatta för mobbning än andra: De som identifierar sig som hbtqi och de som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Ju fler perioder av mobbning under uppväxten, desto större är risken för psykiska besvär, varnar Friends i en ny rapport.

Det är nästan dubbelt så vanligt att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar blir mobbade och tre gånger så vanligt att elever som identifierar sig som hbtqi blir det, enligt Friends årsrapport 2023. Arkivbild.

Det är nästan dubbelt så vanligt att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar blir mobbade och tre gånger så vanligt att elever som identifierar sig som hbtqi blir det, enligt Friends årsrapport 2023. Arkivbild.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Samhälle2023-08-15 06:10

– Kan vi minska mobbning och kränkningar kan vi förvänta oss att den psykiska ohälsan hos barn kommer att minska, säger Maja Frankel, stiftelsen Friends generalsekreterare.

Men i Sverige har utvecklingen det senaste årtiondet gått åt fel håll.

Av 2 800 elever på mellan- och högstadiet svarar 14 procent av tjejerna och 9 procent av killarna att de varit frekvent utsatta av andra elever minst ett par gånger i månaden.

Det är nästan dubbelt så vanligt att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar blir mobbade och tre gånger så vanligt att elever som identifierar sig som hbtqi blir det, enligt rapporten.

– Vad är det vi väntar på när vi vet precis hur mobbning kan stoppas? säger Maja Frankel.

Allvarliga följder

I rapporten, som baseras på svar från totalt 10 000 barn och unga, uppmärksammas särskilt de allvarliga följderna för den som mobbas.

Bland dem som utsatts för kränkningar ett par gånger i veckan eller oftare säger 70 procent att de har återkommande psykiska besvär. De psykiska besvären ökar med mobbningens frekvens och värst blir följderna om perioder av mobbning återkommer flera gånger under uppväxten.

Friends drar slutsatsen att mobbning kan vara en starkt bidragande orsak till den tilltagande psykiska ohälsan bland svenska barn och unga.

– Man måste förstå vad det här kostar samhället, men framför allt vad det kostar i lidande. Det finns evidens för hur mobbning påverkar inte bara här och nu, det ger hälsokonsekvenser hela livet i form av negativ kroppsuppfattning, ökad risk för depression och så vidare, säger Maja Frankel.

Efterlyser haverikommission

Hon efterlyser en haverikommission och pekar på politikernas ansvar för utvecklingen inom skolan. Barns rätt till en uppväxt utan psykiskt och fysiskt våld står helt enkelt inte tillräckligt högt upp på agendan, anser Friends.

Vågen av nedskärningar bland skolpersonal bådar inte gott, tycker Maja Frankel, som påpekar att forskningen visar att en tillitsfull relation till vuxna i skolan är en skyddsfaktor mot mobbning.

– När skolan får minskade resurser och vi skär ner på elevhälsan blir det ganska logiskt att vi får mer mobbning, säger Maja Frankel.

Friends vision är att inget barn ska behöva utsättas för mobbning. Dit når man inte över en natt, men Maja Frankel efterlyser att regeringen sätter upp en målsättning, exempelvis om att halvera mobbningen under den här mandatperioden.

– Barn kommer alltid att testa olika sätt att vara mot varandra och mobbning handlar ju om makt och många gånger normer. Vuxnas ansvar där är att vägleda barn och ge alternativa strategier som inte är kränkande. Det är därför vi hela tiden trycker på att det är vuxnas ansvar att stoppa mobbning.

Fakta: Friends årsrapport 2023

Var fjärde barn i Sverige har återkommande psykiska besvär. Det är vanligare bland tjejer än bland killar.

Sådana besvär är vanligare ju oftare elever varit utsatta för kränkningar. Bland dem som utsatts för mobbning, det vill säga upprepade kränkningar över tid, svarar sju av tio att de har återkommande psykiska besvär.

Mobbning påverkar självkänsla och livsglädje. I förlängningen finns risk för ångest och självmordstankar.

Ensamhet har också en stark koppling till psykiska besvär. Bland dem som sällan eller aldrig känner sig ensamma svarar 10 procent att de har återkommande psykiska besvär. Bland dem som ofta eller alltid upplever att de är ensamma har 77 procent återkommande psykiska besvär.

Siffrorna i rapporten baseras dels på svar i elevenkäter som gjorts mars 2022 till april 2023 på de skolor vars ledning valt att eleverna ska delta och dels på två undersökningar med ett representativt urval av elever, som genomförts i samarbete med Novus och Örebro universitet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!