Det är kyligt under de slingriga växterna som bildar ett grönt tak över vinterträdgården på Vallongårdens vård- och omsorgsboende i Gävle. Möblemanget för tankarna till en sydeuropeisk ljummen terrass.

På ett bord står en laptop ihopkopplad med en stor skärm. Bredvid ligger ett par vita VR-glasögon – porten till den virtuella verkligheten.

– Gilbert vad ska du välja i dag? frågar Lotta Andréasson som är undersköterska och projektledare för Gävle kommuns VR-resor.

Hon håller dörren på vid gavel och Gilbert Ljunggren styr in sin rullator. Han sätter sig tillrätta i den röda kontorsstolen.

Ratar fart och fläng

– Förra gången valde du fiskar. En blåval nu?

Med en lätt hand på hans arm snurrar hon kontorsstolen så Gilbert Ljunggren glider fram under blåvalens stjärtfena och över ett skeppsvrak i havsdjupet.

Eller ja, med hyfsad fantasi och teknisk hjälp ger VR-resan i alla fall en förnimmelse av havsdjup. Gilbert Ljunggren tar emot intrycken stillsamt med händerna knäppta i knäet.

Sedan 2018 har Lotta Andréasson besökt kommunens 17 olika vård- och omsorgsboenden, dagverksamheter och boenden för personer med funktionsnedsättning med inplastade bilder av upplevelser hämtade från VR-företaget: Tivoli, vilda västern, pingis, trädfällning med motorsåg, bakgata i Venedig, Star wars och berg- och dalbana.

Men det lockar varken Gilbert Ljunggren eller Maud Sjölander, dagens VR-resenärer.

Fungerar för dementa

– Det är mer populärt att se djur och vara i andra världsdelar. Det kan handla om sinnesupplevelserna kanske, säger Mathilda Domeij, initiativtagare och strateg för digital utveckling inom välfärd i Gävle kommun.

Det började som en engångsgrej när äldreomsorgen firade att de installerat wifi på sina boenden 2018. Det var kö till VR-upplevelserna hela tiden.

– Vi såg redan där att det fungerade för dem med demensdiagnos. De fick ett lugn i kroppen, axlarna sänktes, säger hon.

I november nominerades Gävle kommun till priset för bästa digitala utvecklingsprojekt i the European Social Services Awards som skulle hållits i början av december men skjutits upp till 2022 på grund av smittspridningen.

Om VR-resorna ger effekt på allmäntillståndet eller har positiv inverkan på den psykiska hälsa har de inte undersökt.

– Vi märker att man ser fram emot det, det är något att prata om och berätta om för anhöriga till exempel. Men vi har inte fokuserat på allmänt välbefinnande utan på att ge en trevlig och spännande upplevelse, säger Mathilda Domeij.

Börjar berätta

– Ska vi titta på elefanter nu? frågar Lotta Andréasson.

Gilbert Ljunggren lämnar havsdjupet och när it-teknikern Vincent Nordström zappar ut honom på savannen börjar han berätta om en resa till Nordafrika för längesen. Han fick rida på en elefant, men tyckte synd om den som fick kuska varv efter varv med turister på ryggen.

Maud Sjölander rullar ut i vinterträdgården i ljusblå hoodie och kamouflagefärgade mjuka byxor. VR-glasögonen lirkas på. När hon får syn på det hon älskar allra mest böjer hon sig ned och sträcker ut armarna.

– Jag vill ta i er. Vad säger ni små gullungar? Hej på dig, kom! Det här är det bästa jag vet på denna jord, säger hon.

Runt benen flockas virtuella små ulliga golden retriever-valpar. Hundar har varit en stor del av hennes liv.

Ingen teknikskräck

– Jag tänker på det en stund efteråt och känner mig lite gladare.

– Först sa du nej, flikar Lotta Andréasson in, men till slut lyckades jag lirka med dig.

Upplägget med Lotta Andréasson som guide och länk mellan teknik och upplevelse är nyckeln, tror hon själv och digitala strategen Mathilda Domeij. Farhågan att ny teknik skulle skrämma bort de äldre har inte besannats, men vissa har varit avvaktande inledningsvis. Vissa är för sköra för att delta.

– Det är beroende av vem som jobbar, de flesta är engagerade, men ett fåtal är det inte, säger Lotta Andréasson.

Projekt VR-resor är förlängt till och med 2022.

– Aktiviteten ger lite guldkant i tillvaron. Det känns bra för mig och för dem som får den, säger Lotta Andréasson.