Arbetslöshet är det vanligaste skälet till att behöva ekonomisk hjälp från socialtjänsten. 2020 ökade antalet arbetslösa med 86 000 personer jämfört med 2019, en ökning med 1,5 procentenheter, enligt SCB.

Men det har inte gett konsekvensen att fler behöver hjälp för att klara sin ekonomi. Den nedåtgående trenden sedan fem år håller i sig – än så länge.

– Man har sett i tidigare kriser att det ofta är en viss eftersläpning, men det är för tidigt att dra några slutsatser om pandemins långsiktiga konsekvenser för ekonomiskt bistånd, säger Anna Maria Karlsson, utredare på Socialstyrelsen.

Eftersläpningen kan bero på att kraven för att få ekonomiskt bistånd gör att det tar tid. Man kan behöva förändra sin boendesituation eller först använda sparpengar. Å andra sidan har utvecklingen på arbetsmarknaden redan förbättrats.

En mer oroande utveckling är att fler sitter fast i långvarigt bidragsberoende. 43 procent av alla biståndstagare under 2020, 160 000 personer, har fått ekonomiskt bistånd tio månader eller längre. Det är 10 900 fler än året innan.

– Det är oroande eftersom ekonomiskt bistånd är välfärdssystemets yttersta skyddsnät och ska vara ett tillfälligt stöd. Att det långvariga biståndstagandet ökar innebär att det är fler som under en längre tid lever på knappa ekonomiska resurser, och att fler barn lever med en låg ekonomisk standard under en större del av uppväxten, säger Anna Maria Karlsson.