Kvinnojourerna är ideella organisationer som tar emot samtal och ger stöd till kvinnor som är utsatta för bland annat fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld av sin partner. Flera verksamheter erbjuder också skyddat boende till kvinnor och barn som behöver fly från sitt hem.
Det är alltid socialtjänsten i kommunerna som beslutar i ärenden gällande skyddat boende. Men under pandemin har flera kvinnojourer upplevt en oroväckande utveckling: samtalen ökar, men färre kvinnor placeras på deras boenden.
– Vi har en väldig obalans. I vår öppna samtalsmottagning har vi väldigt mycket kvinnor som är i behov av samtal med våra kuratorer. Vi är väldigt oroliga och bekymrade över vad detta kan vara, och jag vet att många kvinnojourer i Sverige upplever samma, säger Sara Paulsdotter Hellberg, verksamhetschef på Kvinnojouren Öresund.
I Stockholm, Solna, Järfälla, Göteborg, Örebro och Norrköping vittnar man om liknande tendenser.
Restriktionerna en faktor
Sara Söderström, vikarierande verksamhetschef på kvinnojouren Sthlm väst, har varit i kontakt med socialtjänsten i Stockholm som berättade att trycket inte varit särskilt högt och att de haft svårt att fylla sina egna boenden.
I en rapport från Stockholm stads socialtjänst framkommer det att 20 procent färre kvinnor beviljades skyddat boende i fjol jämfört med 2019.
En anledning kan vara restriktionerna. Flera kvinnojourer uppger att man sett en tydlig minskning av placeringsförfrågningar när restriktionerna har stramats åt, men att det trillat in fler när restriktionerna lättats.
– Det kan vara så att männen har varit hemma och att kvinnorna inte har haft samma möjlighet till att söka hjälp utan har varit låsta i hemmasituationen, säger Sara Söderström.
– När världen är i kaos så kanske det är många som tänker att det inte är läge att slängas ut i den världen.
"Ett lotteri"
Bilden är dock inte samstämmig över hela Sverige. Riksförbundet Unizon, som samlar över 130 kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer, menar att det skiljer sig markant från kommun till kommun.
En enkät bland Unizons medlemsjourer som gjordes i maj 2021 visade att 42 procent hade färre förfrågningar från socialtjänsten om skyddat boende jämfört med samma tid förra året – samtidigt som en fjärdedel hade fler.
– I dag finns det ingen samordning i Sveriges 290 kommuner, det finns väldigt lite samarbete mellan kommunerna. Det är verkligen ett lotteri för kvinnor och barn som är utsatta för mäns våld om de får det stöd och skydd de har rätt till. Det har visat sig extra tydligt i en internationell krissituation, säger Olga Persson, ordförande i Unizon och fortsätter:
Hon menar att enkätsvaren blottlägger vilka kommuner som skött sitt arbete och vilka som misslyckats.
– Det är en fråga om man varit proaktiv eller inte. Om man har tagit sitt kommunala ansvar eller inte, säger hon.
Ökad konkurrens
Sara Paulsdotter Hellberg på Kvinnojouren Öresund säger att antalet förfrågningar från socialtjänsten minskade redan innan coronaviruset, men att pandemin har förvärrat situationen.
– Placeringar på skyddat boende är vår största intäkt, och det har emellanåt varit helt tomt, säger hon.
En stor anledningen till minskningen är att det har blivit en alltmer konkurrensutsatt bransch de senaste åren. Totalt sett har antalet boenden ökat med cirka 37 procent från 2012 till 2019. Statistik från Socialstyrelsen visar att 37 procent av de skyddade boendena drevs i privat regi 2019, jämfört med åtta procent 2012.
I nuläget är marknaden helt oreglerad. Det krävs inget tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg (Ivo), som för exempelvis HVB-hem. I teorin kan vem som helst starta ett skyddat boende.
– Jag hade väldigt gärna välkomnat att det styrdes upp så att inte kreti och pleti kan starta skyddat boende för trasiga människor och barn, säger Sara Paulsdotter Hellberg.