Farhågor om att pandemin skulle tära på relationer och att fler skulle separera har än så länge inte fått något genomslag i statistiken – det har snarare gått åt andra hållet.
Drygt 27 600 par ansökte om skilsmässa hos landets tingsrätter i fjol, visar siffror från domstolarna. Det är en minskning från 2021 då Sveriges domstolar fick in 28 258 ansökningar om äktenskapsskillnad. Även då såg man en minskning jämfört med året innan – 2020 fick domstolarna in drygt 31 600 ansökningar.
"Omvärderar sin situation"
Kan då inflationsrusning, räntehöjningar och en stundande lågkonjunktur göra avtryck i skilsmässostatistiken?
– I osäkra lägen, alldeles oavsett konjunktur, så är det svårt att få ihop ekonomin efter en separation. Bostadspriserna är höga, trycket på hyresmarknaden stor och för många går kalkylen helt enkelt inte ihop, säger Claudia Wörmann som är boendeekonom på SBAB.
Hon tror att det kanske snarare blir att man sitter still i båten.
– En teori som inte är lika vedertagen kan vara att man i en situation som vi befinner oss i nu, med ett krig i vårt närområde och med stor osäkerhet, att man omvärderar sin egen situation och tänker att det kanske inte är så illa.
Enligt Glenn Sandström, docent i historia vid Umeå universitet, är det svårt att säga hur omvärldsläget, exempelvis den ekonomiska oron, påverkar människors benägenhet att skilja sig – eller för den delen hålla ihop.
"Faktorer som fallande bostadspriser, dåliga ekonomiska framtidsutsikter samt oroligt omvärldsläge ökar sannolikt riskaversionen så att fler tvekar och väljer det säkra framför det osäkra", säger han i en skriftlig kommentar.
Sker med fördröjning
Kortsiktigt så brukar recessioner ge en liten nedgång i antalet skilsmässor, vilket troligtvis kan förklaras med att en separation är förenat med kostnader och risker, menar Glenn Sandström. Mer långsiktigt kan saker som ökad arbetslöshet i stället leda till en uppgång i statistiken – men det sker inte omgående utan med viss fördröjning.
Sandström poängterar dock att det är viktigt att ha i åtanke att det finns många faktorer som spelar in och får medhåll av Gunnar Andersson, professor i demografi vid Stockholms universitet. Gunnar Andersson menar även att den ekonomiska delen troligtvis inte "slagit igenom än".
– Vi har låg arbetslöshet och lönerna har utvecklats fantastiskt de senaste årtiondena, så rent objektivt har människor inte drabbats ekonomiskt utan mer att det är något i luften som verkar skrämmande, säger han.
På befolkningsnivå är det svårt att peka ut enskilda händelser som kan avgöra huruvida människor håller ihop eller går isär. Ekonomiska kriser har generellt inte lett till några större förändringar i statistiken.
– Vi såg ingen jättedipp när det kommer till skilsmässor under 90-talskrisen. Inte heller efter finanskrisen 2008.
"Många faktorer"
Sedan 2013 och fram till 2020 har antalet skilsmässor i Sverige legat någonstans mellan 30 000 och 32 500 per år, visar siffror från domstolarna. Att man nu, om än kortsiktigt, ser en nedåtgående trend med färre skilsmässor både under 2021 och 2022 är dock ändå lite förvånande, anser Gunnar Andersson.
– Efter pandemin skulle man kunna tänka sig att en uppgång av antalet skilsmässor hade varit rimlig. Att det på marginalen skulle kunna snabba på processer och leda till fler skilsmässor, säger han och fortsätter:
– Det är intressant det som händer just nu eftersom att det så många faktorer som uppe i luften.