Trygghetssökande, medvetna och individualistiska. Så brukar dagens ungdomsgeneration – ibland kallad generation Z – beskrivas.
Det är en generation som har präglats av pandemin, och under det senaste året av krig och ekonomisk oro.
I årets generationsrapport från analysföretaget Ungdomsbarometern – som baseras på en enkät med över 16 000 unga i åldern 15–24 år – tycker för första gången en majoritet att samhället är på väg i fel riktning. Unga är bland annat oroliga för kriminalitet, ekonomi och klimatet.
Färre än en av fem unga tycker att samhällets framtid ser ljus ut.
– Vi ser en tilltagande, mörk samhällssyn. Vi har sett den här riktningen i flera år, men den tilltar i styrka, säger Ulrik Hoffman, vd på Ungdomsbarometern.
Mer än hälften av de unga håller inte med om påståendet att deras generation kommer att få det bättre än tidigare generationer.
"Tidig väckarklocka"
Tidigare har den mörka framtidstron gått hand i hand med en viss känsla av att kunna påverka samhället. Men nu upplever färre unga att de har den möjligheten.
– Där har det vänt ner ganska rejält. Det är en tidig väckarklocka, säger Ulrik Hoffman.
Det finns dock ljusglimtar. Känslan av att kunna påverka sin egen framtid är fortfarande stark bland unga, även om den har minskat något. Tre av fyra tror att deras egen framtid ser ljus ut.
– I grund och botten är det en ganska individualistisk generation, som inte nödvändigtvis sätter likhetstecken mellan vad de själva gör och vad som händer i samhället, säger Ulrik Hoffman.
Det finns fortsatt ett stort intresse för politik och samhällsfrågor. Men intresset för en del sakfrågor – som jämställdhet, rasism och i viss mån även miljö- och klimatfrågor – har gått ner.
– Det är fortfarande några av de absolut viktigaste frågorna. Men de frågorna är inte lika viktiga som de var för unga för fem år sedan, säger Ulrik Hoffman.
Stort fokus på materialistiska värden
Tjejer identifierar sig själva främst som feminist, hundmänniska och träningsmänniska. Killar ser sig själva som gamer, träningsmänniska och livsnjutare.
– Här har vi sett en nedgång under några år när det gäller politiskt laddade identiteter, som feminist, antirasist, miljövän, som i någon mån ersätts av ökningar när det gäller lite mer intresseorienterade identiteter, säger Ulrik Hoffman.
En trend där pengar har blivit viktigare för unga har synts i flera år, med en tydlig ökning i årets rapport, enligt Ulrik Hoffman. Han ser tre möjliga förklaringar.
Det handlar om att trygga sin tillvaro när man ser mörkt på framtiden, om att pengar blir viktigare på grund av inflationen när allt blir dyrare, samt om att det har blivit mer statusfyllt med pengar för unga.
– Till en del kommer det från en influencerkultur som ju lägger ganska stort fokus på materialistiska värden – att visa det senaste, dyraste, häftigaste som de har köpt. Det är inte tabubelagt längre som det var för ett par år sedan, säger Ulrik Hoffman.
Generation Z värdesätter familjen högt. Men att träffa den rätta, gifta sig och skaffa barn skattas nu som mindre viktigt för att bli nöjd med tillvaron i framtiden. Kanske hänger det ihop med den mörka tron på samhällsutvecklingen, enligt Hoffman.
– Om man tycker att samhällets framtid ser mörk ut så kommer man navigera därefter.
