Gemensamt för gärningsmän som begår skolattacker är bland annat att de ofta lider av någon typ av psykosocial ohälsa, har svårt att ta sig in i en gemenskap och ger uttryck för våldsfantasier, enligt Christer Mattson, forskare Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet och expert på radikaliseringsprocesser inom den högerextremistiska miljön. Men det finns ingen checklista över farliga signaler att utgå från för att i framtiden förhindra skoldåd.
– Det är alltid problematiskt, när man pratar om signaler, att man uppfattar det som att det finns en checklista på det här. I grund och botten så behöver vårt arbete med psykosocial hälsa bland ungdomar bli bättre, säger Mattsson.
I största allmänhet behövs ett bättre samarbete mellan skola, socialtjänst och ungdomspsykiatrin, anser Mattson, som själv tidigare arbetat som chef inom socialtjänsten.
Akuta situationer
Det är svårt att exakt säga vad elevhälsoteam – som lärare ska slå larm till vid oro för en elevs psykosociala hälsa – kan göra för att förebygga framtida skolattacker, säger Mattson. Arbetet i mer akuta situationer måste däremot gå snabbare. Exempelvis om en elev mår mycket dåligt och ger uttryck för våldsfantasier eller aggressivitet.
– Då måste det finnas rutiner på plats för att hantera det. Man kan inte kan inte sätta en person i en sådan situation i en tolv månaders väntetid på barn- och ungdomspsykiatrin utan då måste det kunna hanteras väldigt skyndsamt, säger Mattsson.
Det akuta arbetet fungerar bra i dag om det handlar om elever som står i omedelbart begrepp att skada sig själv, menar Christer Mattson, men inte när det inte finns ett uttalat hot om självmord eller annat våld, då tar det för lång tid.
Nästan all forskning om skolattacker är amerikansk eller finländsk. Att nu tre våldsdåd på skolor skett på mindre än ett år i Skåne kan dock, enligt Christer Mattsson, resultera i att även svenska forskare börjar studera de svenska fallen.
– Det vi bör ta med i vår analys för framtiden är den uppenbara risken för "copy cat-beteende", alltså att det ena dådet inspirerar till det andra, säger han.
Finland drabbades på kort tid av flera skoldåd som var inspirerade av varandra, säger Mattson.
Misogyna föreställningar
En gemensam nämnare för personer som begått grova våldsbrott på skolor är dock att flera varit aktiva på sociala internetforum där den typen av våldshandlingar och idéer diskuteras och uppmuntras. Vad gäller gärningsmannen på Malmö latinskola är det dock för tidigt att spekulera om motiv.
– Det är för tidigt att prata om de här personerna har umgåtts med samma tankevärld så att säga, men det är en fråga som jag tror vi behöver återvända till så småningom, säger Christer Mattsson.
Det man vet utifrån den amerikanska och finländska forskningen är enligt Mattsson att skoldåd nästan uteslutande utförs av pojkar eller män och att det är vanligt att de har misogyna föreställningar.
