Återkraven på felaktigt utbetalade bidrag som skickades till Kronofogden var i april i år fem gånger fler än ett år tidigare: 1 462 mot 278. Ökningen har successivt dragit i väg under årets fyra första månader som Kronofogdens statistik härrör från.

Det rör sig om återkrav på de flesta av de vanligaste bidragen: bostadsbidrag, utbildningsbidrag, sjukpenning och föräldrapenning.

En kombination

I september i fjol trädde en lagändring i kraft enligt vilken Försäkringskassan kan vända sig direkt till Kronofogden för att driva in skulder som inte betalats enligt överenskommelse. Det är den ändringen som nu återspeglas i statistiken.

– De här skulderna ska inte längre behandlas som enskilda mål via betalningsförelägganden utan de kommer in snabbare till oss. Det vi ser är att skulderna som kommer i dag är mycket lägre än tidigare: från i snitt 80 000 kronor förra året till 20 000 i år, säger Davor Vuleta.

De tuffa tiderna för hushållen, med kraftigt ökade levnadsomkostnader, gör att det också kan vara svårare att betala tillbaka bidrag.

– Det är en kombination av det tuffa ekonomiska läget och Försäkringskassans arbetssätt.

De berörda har det redan ekonomiskt tufft: de har lägre sysselsättningsgrad och lägre inkomster än kontrollgrupper. Den som inte betalar skulderna kan få en betalningsanmärkning, vilket gör det svårare att till exempel få lån, påpekar han.

"Alltid tragiskt"

Ökningen av antalet fall kom inte som en överraskning för Kronofogden. Enligt myndighetens prognoser kommer alla typer av ärenden att öka under 2023.

Men Davor Vuleta ser helst att ingen hamnar hos dem.

– Vi hade överlag helst sett att man löser det på annat sätt än att människor hamnar hos oss. Vi är sent i processen och en verkställande myndighet som ska driva in skulder. Skulder ska betalas, men det är alltid tragiskt att man hamnar hos Kronofogden.