Sammanlagt under fjolåret kom 216 000 barn till socialtjänsternas kännedom genom anmälningar, enligt Socialstyrelsens sammanställning. Det motsvarar 9,8 procent av alla barn i åldrarna 0–17 år.

Totalt gjordes omkring 422 000 anmälningar om barn som far illa eller misstänks fara illa under 2021, skriver myndigheten i ett pressmeddelande. Det är 27 procent fler jämfört med 2018.

Therese Olmsäter, utredare på Socialstyrelsen, påpekar att ökningen hänger ihop med att anmälningsbenägenheten har ökat och att fler uppmärksammar och reagerar när de märker att något inte verkar stå rätt till.

– Samtidigt behöver vi förstås reflektera över den här ökningen utifrån olika perspektiv.

Kriminella miljöer

Ökningen syns även för antalet anmälningar per 1 000 barn, där siffran stigit från 154 till 192 under samma period.

Enligt Socialstyrelsen kan ökningen ha flera förklaringar, däribland att barnkonventionen blev lag 2020 och att digitala e-tjänster gjort det lättare att anmäla.

Var femte anmälan gäller våld i nära relationer. Samtidigt syns även nya tendenser i anmälningarna, däribland att allt yngre barn befinner sig i riskzonen för att hamna i kriminalitet.

– Det handlar om barn i yngre tonåren eller ännu yngre som befinner sig i olämpliga miljöer både vad gäller umgänge, plats och tidpunkt och som kan ha en koppling till kriminalitet av olika slag. I de här sammanhangen får barnen sedan olika roller.

Kränkningar på nätet

Therese Olmsäter understryker att anmälningarnas innehåll fungerar som en sorts spegling av samhällsutvecklingen. Ett annat tecken på detta är att socialtjänsten på många håll vittnar om förekomsten av brottsliga handlingar och kränkningar i sociala medier.

Här märks bland annat ärenden där barn sprider bilder och filmer i syfte att skada samt grooming och övergrepp med vuxna förövare.

– Något annat vi fått återberättat för oss är så kallade utmaningar på exempelvis Tiktok, som varit av en sådan art att vuxna blivit oroliga för barnen.

Ytterligare ett nytt område som uppmärksammats av socialtjänsten är flickor som antingen befinner sig i utkanten av gängmiljöer eller själva utövar våld.

– Det är flera som har lyft att att flickor bildar egna gäng med andra flickor och hotar, rånar och slåss. Likt de andra tendenserna är inte heller det här ett nytt fenomen, men man upplever att omfattningen har ökat, säger Therese Olmsäter.

Hon poängterar dock att fall av den här typen fortfarande är betydligt vanligare bland pojkar.

"Innebär en möjlighet"

Trots att de som är anmälningsskyldiga har blivit bättre på att anmäla när de ser barn som far illa eller om det finns en misstanke om detsamma finns det fortfarande problem med underrapportering.

– Det är väldigt allvarligt och något vi även har sett i våra skade- och dödsfallsutredningar om barn. I de fallen har ju konsekvenserna blivit som allra mest allvarliga och det är klart att inte alla fall slutar på det sättet. Men det vi vet sedan tidigare är att omsorgsbrister i tidig ålder tar sig andra uttryck i form av normbrytande beteende och kriminalitet när barnet blir äldre, när barnet växer upp och bli äldre.

För att snabbt kunna ge ett barn stöd och skydd är det därför viktigt att en orosanmälan kommer i ett så pass tidigt skede som möjligt, säger Therese Olmsäter.

– Anmälningarna innebär en möjlighet att fånga upp ett barn som far illa och innebär att socialtjänsten kan komma in och ge stöd och hjälp så tidigt som möjligt.