På det särskilda tjänstekortet är inte namnet utskrivet, bara ett tjänstgöringsnummer. Innehavaren kan styrka sin ställning som polis utan att exponera sin identitet, skriver Polistidningen.

Den som vill identifiera polisen får notera numret och kontakta Polismyndigheten för att få ut namnet. Förhoppningen är att det krångligare förfarandet ska minska hot och påverkan från kriminella.

– Vår bedömning är att ungefär 12 000 poliser och 3 000 civilanställda kommer att vara berättigade till kortet, säger Lars Tonneman på polisens säkerhetsavdelning.

Det kan jämföras med de cirka 500 poliser som hade särskilt tjänstekort 2019, den mest aktuella siffra som finns.

Enligt de gamla föreskrifterna fick bara poliser som arbetade mot grov organiserad brottslighet eller terrorism använda särskilda tjänstekort. Alla som jobbade uniformerat var uteslutna.

En medarbetare som känner sig utsatt får själv ansöka om särskilt tjänstekort och sedan bedömer säkerhetsavdelningen om kraven är uppfyllda. Riskbedömningen görs antingen på individ- eller på gruppnivå, om den anställde arbetar i ett visst geografiskt område eller i en enhet som är utsatt rent generellt.

Charlotte Nichols på Polisförbundet välkomnar de nya reglerna.

– Våra medlemmar har skrivit motioner om detta sedan kongressen 2012 och vi har arbetat länge för att polisers personuppgifter ska bli mindre exponerade, säger hon.