FN-kritik mot Sveriges arbete mot rasism

Sverige bör öka ansträngningarna för att bekämpa systematisk rasism och återskapa förtroendet mellan polis och minoritetsgrupper. Det är slutsatserna av en expertpanel från FN som den senaste veckan besökt Sverige.
–Det krävs mod för att agera, men det måste ske nu, säger panelmedlemmen Tracie Keesee.

Sverige bör öka ansträngningarna för att bekämpa systematisk rasism och återskapa förtroendet mellan polis och minoritetsgrupper, enligt en FN-panel som besökt Sverige.

Sverige bör öka ansträngningarna för att bekämpa systematisk rasism och återskapa förtroendet mellan polis och minoritetsgrupper, enligt en FN-panel som besökt Sverige.

Foto: Tim Aro/TT

Samhälle2022-11-04 17:55

Under den senaste veckan har en oberoende expertgrupp som utsetts av FN besökt Stockholm, Malmö och Lund för att undersöka förekomsten av brott mot mänskliga rättigheter – kopplat till personer av afrikansk härkomst – vid brottsbekämpning.

Under besöket har de tre medlemmarna bland annat talat med representanter från polisväsendet och med personer som lever i utsatta områden – och enligt Yvonne Mokgoro, ordförande för panelen, är den rådande bristen på förtroende mellan polis och minoritetsgrupper ett av de största problemen man mött.

– Det tycks råda en diskrepans, där man från polisens sida upplever att det råder ett förtroende mellan dem själva och de grupper man övervakar. Men när vi besökte rasifierade områden och talade med personer som bodde där upptäckte vi att de inte hade något – eller bara lite – förtroende för polisen, säger hon under en presskonferens i Stockholm under fredagen och fortsätter:

– Snarare upplever de att polisen övervakar dem i för hög grad, och att de blir måltavlor på grund av sin etnicitet. Bland annat vad gäller kroppsvisiteringar av unga män – och även av barn, säger hon.

"Information måste analyseras"

FN-gruppen har under veckan även studerat de lagar och den praxis som reglerar användningen av våld bland brottsbekämpande myndigheter – och hur dessa ligger i linje med internationell människorättsstandard. Enligt Tracie Keese, som under många år själv arbetat som polis i USA och som numera är medlem i expertpanelen, krävs också att mer information kring frågor som rör etnicitet samlas in och analyseras.

– Oförmågan att samla in information kring etnicitet och att analysera den som redan finns är ett stort problem. Vi vet att det redan finns mängder av information, men för de mest utsatta grupperna – och för civilsamhället – är det av central betydelse att den nu analyseras, säger hon.

"Kräver mod"

Under besöket har panelen även mött representanter från regering och riksdag, civilsamhällsorganisationer och berörda enskilda individer – och gruppen kommer också senare att presentera sina observationer och rekommendationer i en skriftlig redogörelse.

Enligt Tracie Keesee är en av de viktigaste slutsatserna i den kommande rapporten att förtroendet mellan polisen och minoritetsgrupper snabbt måste återskapas.

– Det krävs mod för att agera, men det måste ske nu – det är det tydliga budskap vi har fått av de människor vi mött under vårt besök. Ju tidigare ni agerar desto snabbare kan ni börja lösa de problem som finns. I dagsläget är det viktigt för alla – och för personer av afrikansk härkomst har den här frågan alltid varit viktig, säger hon.

Fakta: FN-granskning av arbetet mot rasism

En oberoende expertpanel inrättad av FN:s råd för mänskliga rättigheter besökte Sverige mellan 31 oktober och 4 november. Expertpanelen är tillsatt för att undersöka brott mot mänskliga rättigheter i samband med brottsbekämpning kopplat till personer med afrikansk bakgrund.

Sverige är det första av ett antal länder som panelen kommer besöka.

Ordförande för panelen är justitieråd Yvonne Mokgoro från Sydafrika. Övriga medlemmar är Tracie Keesee från USA och Professor Juan Méndez från Argentina.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!