Under årets första månad har Sverige drabbats av en våldsvåg av sällan skådat slag. 35 skjutningar och 16 sprängningar blev siffrorna för januari.
Och våldet riskerar att ge konsekvenser för tilliten i samhället i stort, enligt Lars Trägårdh, professor i historia och civilsamhälleskunskap vid Marie Cederschiöld högskola. Han har länge forskat om samhällstillit.
– Gängkriminaliteten nu, och oron över att polisen inte har koll på vad som händer, i kölvattnet av en på många sätt ganska problematisk invandrings- och integrationspolitik, det är orosmoment som på sikt kan få förödande konsekvenser för tilliten och förtroendet, säger han.
Men, lägger han till, det handlar inte bara om misslyckad integrationspolitik, utan även om att den yngre generationen har andra värderingar än tidigare generationer.
– Yngre människor i dag är mer intresserade av rättigheter än av plikter, om man vill uttrycka det lite konkret. En sträng moral som betonar plikter och skötsamhet har kommit att få stå tillbaka för en högre tolerans för att utnyttja systemet, småfusk, och i allmänhet mer intresse för rättigheter än för plikter och ansvar.
"Misstro kostar pengar"
Samhällstilliten kan delas upp i tre ben. Medborgarnas förtroende för staten och institutioner, statens förtroende för medborgarna och mellanmänsklig tillit, som medborgarna känner till varandra.
– Motsatsen är misstro, som skapar vad ekonomer ibland kallar för transaktionskostnader, där man måste skydda sig på olika sätt mot opålitliga medmänniskor och korrupta politiker. Man måste ha övervakning, jurister, polisiär övervakning och så vidare. Allt det där kostar jättemycket pengar, säger Lars Trägårdh.
Sverige har länge stuckit ut som ett högtillitsamhälle, tillsammans med de andra nordiska länderna. Alltså att vi generellt har hög tillit till andra medborgare och till institutioner, såväl privata som offentliga. Men även förtroendet som myndigheter och företag har till medborgarna.
– Att vi i Norden har lyckats vara så framgångsrika har att göra med att vi har ett välfungerande samhälle i ett tillitsperspektiv som gör att vi är mycket mer effektiva, saker och ting kostar mycket mindre. Vi har råd med en välfärdsstat, delvis för att vi inte behöver lägga ner sådana oerhörda resurser på övervakning.
På väg bort från högtillitsamhälle
Men nu kan vi alltså vara på väg bort från högtillitsamhället, delvis för att det finns tendenser till att en liten minoritet konsekvent utnyttjar tilliten genom kriminell verksamhet, enligt Trägårdh.
– Valet vi står inför nu är tillit eller kontroll. Ett tillitssamhälle fungerar bara så länge som alla människor är pålitliga. I och med kriminaliteten som vi ser nu blir trycket starkt på politiker att förstärka kontroll och polisiär verksamhet.
Samtidigt finns det en bred politisk konsensus kring hur man ska hantera brottsfrågor, säger Trägårdh, vilket kan vara positivt på sikt.
– Om medborgarna känner att "fan vad jobbigt det är just nu, men regeringen gör ju någonting", då kan det faktiskt förstärka tilliten. Om man känner att det här är bara en tidsfråga, det kommer att gå över.
Tillit är dock en seg värdering, säger han, som inte ändras över en natt. Men i sin forskning har han kunnat se en stark negativ utveckling vad gäller tillit till lokalsamhället i vissa kommuner, i småländska Lessebo till exempel.
– Sitter du i Lessebo och hör att det är gängkriminalitet och mord i Växjö så påverkar det även dig. Och likadant om du hör om sprängningar och mord i Stockholmsområdet. Visst påverkar det även dem som är utanför Stockholm. Det påverkar den allmänna känslan av vart vi är på väg i det svenska samhället.