I början av juni gick regeringen ut med en uppmaning till landets kommuner: se över er beredskap inför värmeböljor.

Skräckscenariot är en sommar liknande den 2018, då överdödligheten låg på omkring 700 personer i Sverige. Många av de som dog var äldre och personer med underliggande sjukdomar, som är känsliga för höga temperaturer.

Runt om i Sverige pågår nu ett febrilt arbete, berättar Sabina Joyau, samordnare för äldreomsorg på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

– Några kommuner skickade ganska tidigt ut brev till alla äldre om vad man ska tänka på när en värmebölja slår till. Jag har också hört om kommuner som tidigt, kanske med 2018 färskt i minnet, har köpt in fläktar och förberett med lager av vätskeersättning, säger hon.

Glassmaskiner och kalla duschar

Äldreboenden kan till exempel se till att det finns svalare rum där äldre kan få en paus från värmen, och hemtjänsten kan identifiera vilka lägenheter som löper störst risk att bli för varma.

– Då kan personalen hjälpa den äldre att få i sig vätska, att reglera kroppstemperaturen genom att till exempel ta av en kofta eller ta en svalkande dusch, säger Joyau.

– Verksamheterna behöver förbereda sig oavsett var den enskilde bor.

I Landskrona har man köpt in glassmaskiner för 50 000 kronor styck till kommunens sex äldreboenden, rapporterar Helsingborgs Dagblad. I Göteborg förbereder man sig på samma sätt varje år berättar Johanna Ottosson som är verksamhetsutvecklare för kommunens vård- och omsorgsboenden.

– Vi har det i vårt årshjul och uppdaterar vår rutin inför varje sommar, säger hon.

– Det är de enkla åtgärderna: att inte vara i solen de varmaste timmarna, att ha solskydd eller en hatt på sig. Att se till att man får tillräckligt med vätska och att inte anstränga sig för mycket när det är som varmast.

"Mer förberedda"

Dessutom informeras personalen – och inte minst alla sommarvikarier – i hur man känner igen tecken på vätskebrist och vilka rutiner som gäller för kontakt med sjukvård.

– Jag tänker ändå att vi är mer förberedda än vi var 2018, då jag upplevde att det kom stödmaterial till kommunerna ganska sent, säger Johanna Ottosson.

Sabina Joyau delar den bilden. Bland annat har Folkhälsomyndigheten nu tagit fram ny vägledning för hur vård- och omsorg ska hantera värmeböljor.

– Socialstyrelsen gör en enkät varje år där 85 procent av de kommuner som svarat uppgav att de har en beredskapsplan för förhöjda temperaturer på äldreboenden, och 82 procent har det för hemtjänsten, säger hon.

Andelen som har en beredskapsplan har ökat sedan mätningarna inleddes 2019.

– Min bild är att man är mer förberedd än 2018, säger Sabina Joyau.