Migrationsdomstolarnas hantering av asylmål präglas av långa handläggningstider och stora regionala skillnader. Huvudorsaken till det är enligt Riksrevisionens granskning resursbrist.

Regeringens mål är att 90 procent av alla asylmål ska vara avgjorda inom fyra månader. Men i Göteborg tar det hela 28 månader, i Malmö 20 månader, i Luleå 12 månader och i Stockholm sex månader.

Riksrevisionen har granskat domstolarnas handläggningstider under åren 2013-2020, vilket innefattar de år av hög belastning som följde på den stora flyktingvågen till Sverige 2015 vars ärenden hamnade i migrationsdomstolarna 2017. Men även innan den puckeln och efter har målet inte varit nåbart för flertalet domstolar.

– Det här menar vi talar för att de har varit underfinansierade hela vägen från 2013 och de hade inte chans när det inkom så många nya mål 2017, säger Daniel Melén som är projektledare för granskningen.

Yttre omständigheter

I granskningen konstaterar Riksrevisionen att de långa handläggningstiderna och skillnaderna mellan domstolarna framför allt beror på yttre omständigheter som domstolarna har svårt att påverka. Det handlar om så grundläggande saker som brist på lokaler i Göteborg och att vissa domstolar får en större andel mer komplicerade och tidskrävande mål. Det var något som förvånade granskarna.

– Vi trodde att vi skulle hitta ineffektivitet i domstolarna och att migrationsdomstolen i Göteborg hade några tydliga effektivitetsproblem som de inte hade i Stockholm. Men det är ingenting vi hittar. Vi trodde inte när vi började att det skulle landa i att det var Domstolsverket och regeringen som skulle få rekommendationer av oss, säger Daniel Melén.

Generell höjning

Riksrevisionen rekommenderar nu regeringen att "säkerställa att migrationsdomstolarnas förutsättningar för långsiktig kompetensförsörjning står i samspel med det av regeringen uppsatta målet att avgöra 90 procent av asylmålen inom fyra månader".

– Det är tydligt att det finns för lite resurser generellt. Man har gjort resursförstärkningar och tillfört extra medel. Men domstolarna har inte kunnat använda de medlen till att anställa domare, för det är ingenting man gör över en natt och särskilt inte om resurserna försvinner nio månader senare. Och det kopplat till hur grundläget var redan före 2017 talar för att det behövs en långsiktig resursförstärkning och en generell höjning av anslagen, säger Daniel Melén.

Använda styrka

Rekommendationen som ges till Domstolsverket är att undvika ojämn resursfördelning mellan domstolarna och att i högre utsträckning använda den förstärkningsstyrka som inrättats för att hjälpa hårt belastade domstolar.

– Vi säger att det behövs en större pott från regeringen för att öka Domstolsverkets anslag. Men sedan så säger vi också till Domstolsverket att titta på sin resursfördelning mellan domstolarna, säger Daniel Melén.

Leif Eriksson, ekonomidirektör på Domstolsverket, välkomnar Riksrevisionens granskning. Resultaten överensstämmer i mångt och mycket med vad myndigheten själva tidigare konstaterat om opåverkbara yttre omständigheter och behov av bättre resursfördelning.

– Vi har även haft synpunkter på resurstilldelningen som Riksrevisionen skriver om. Vi har haft en väldig kortsiktighet i resurstilldelningen vilket inneburit jätteproblem för domstolarna. De har bland annat fått gasa och bromsa med anställning och avveckling av notarier vilket har påverkat effektiviteten negativt, säger Leif Eriksson.