Hédi Fried blev som liten deporterad till Auschwitz tillsammans med sin familj där föräldrarna gasades ihjäl. Hon och hennes syster överlevde koncentrationslägret och kom till Sverige 1945 med Röda korsets bussar.
Hon var djupt engagerad i demokratifrågor och i att sprida kunskap om rasism och antisemitism.Vid sidan av sitt yrke som psykolog har Fried i över 30 år rest runt till svenska skolor för att tala om sina erfarenheter.
"Hédi Fried har gjort en ovärderlig insats för att vi ska minnas Förintelsen. Det är inte bara judarnas plikt att göra det, utan hela mänsklighetens, sade hon i en intervju 2015. En oerhört viktig röst har gått ur tiden, vi tänker på henne med beundran och sorg, och vi tänker på hennes familj och vänner", säger Petra Mårselius, överintendent på Forum för levande historia, i en kommentar till TT.
Har prisats
Hédi Fried har genom åren tilldelats flera priser för att ha ägnat sitt liv åt att berätta om nazismens framväxt och gärningar. 2019 tog hon emot Serafimermedaljen, Sveriges äldsta förtjänstmedalj.
Fried skrev även flera böcker, senast "Historien om Bodri” som är en barnbok om förintelsen som kom ut 2019 och illustrerades av Stina Wirsén.
Boken ledde senare till bland annat en teaterföreställning och en kortfilm som hade premiär nyligen – och både en professionell relation och vänskap mellan dem båda berättar Stina Wirsén.
– Hon var fantastisk att jobba med. Superprofessionell och erfaren. Det var glädjefyllt, trots detta blytunga ämne var det alltid lätt att jobba med Hédi, berättar Stina Wirsén.
"Såg hela mänskligheten"
TT: Hur önskar du att Hédi Fried blir ihågkommen?
– Som en av den här tidens viktigaste både kulturpersonligheter och samhällsdebattörer. Att hon så tydligt och rakryggat orkat bidra till att berätta om vad hon erfarit och de slutsatser hon dragit av det.
– Hon såg rasism och orättvisor, rasism och mänsklig grymhet för vad det var och att det kan dyka upp i olika former i olika tider. Hon var inte bara sitt eget trauma och hon stannade inte bara i det hon själv varit med om, utan hon såg hela mänskligheten. Det tycker jag var storartat.
Natur & Kultur, som gett ut flera av Hédi Frieds böcker, säger i en kommentar att hon hade ett brinnande engagemang in i det sista.
"De är inte många kvar som kan vittna om Förintelsen, men Hédis outtröttliga upplysningsarbete och vilja att hitta nya sätt att arbeta för demokrati och mot rasism, de senaste åren med fokus på att nå barn och unga, kommer att leva vidare", skriver Richard Herold, publicistisk chef på förslaget, i en kommentar.
"Få finns kvar"
2015 tilldelades hon tillsammans med Emerich Roth, även han överlevande från Förintelsen och som gick bort i januari i år, Raoul Wallenberg-priset, med motiveringen:
"I dag finns få kvar som kan vittna om nazismens illdåd. Hédi Frieds och Emerich Roths insatser för att nå unga människor är grundläggande för den framtida upplysningen kring rasism, främlingsfientlighet och antisemitism".
I augusti 2018 deltog Hédi Fried i en stor demonstration mot nazistiska NMR på Kungsholmen i centrala Stockholm. Hon sade då att hon ville se ett förbud mot nazistorganisationen.
– Sådana här rörelser kommer inte att försvinna om man förbjuder dem, men det skrämmer andra från att ansluta sig. Det är aldrig de som tillhör kärnan som är de farligaste, de farligaste är alla de som säger att jaha, den här rörelsen är framgångsrik och ingen säger emot. Det var precis det som hände när Hitler kom till makten, sade Fried då.
Hédi Fried blev 98 år gammal.