Experter har varnat för att sociala medier svämmas över av falskt material i samband med kriget mellan Israel och terrorstämplade Hamas.
12-åriga Farah Hamud upplevde att tonen blev hårdare redan under pandemin, men hon konstaterar att det eskalerat ytterligare efter krigsutbrottet.
– Man ser videos om att "det här landet är bättre än det här", säger hon.
14-åriga Hannah Harbas konstaterar att mycket som läggs upp är helt ofiltrerat.
– Det är mycket nationalism. Det är propaganda som sprids och hjärntvättar folk som sedan själva sprider det vidare, säger hon.
Mycket antisemitism
De har tillsammans med många andra letat sig till Göteborgs stadsbibliotek den här kvällen för att delta i en kickoff inför valet till ungdomsfullmäktige – ett forum där unga kan påverka i frågor som är viktiga för dem.
Ungdomarna beskriver så kallade "edits", korta videos som klipps ihop tillsammans med musik eller andra ljud. Ofta klipp från kriget som vinklas kraftigt åt ett håll.
De har också märkt en stor ökning av antisemitism på sociala medier.
– Det har blivit väldigt mycket judehat. Det finns en hemsk trend där man ritar Davidsstjärnan eller till och med hakkors på judars dörrar, sedan filmar man och lägger ut det, säger Hristijan Anastasov, 14.
"Många har fått hot"
Men kriget är långt ifrån det enda ämne som genererar desinformation online.
När regeringen i somras föreslog att homosexuella män ska få donera blod på samma villkor som alla andra startade det en våg av rykten och falska nyheter. Gripandet av den amerikansk-brittiske influeraren Andrew Tate triggade på liknande sett en stor mängd material av homofobisk och kvinnofientlig karaktär, berättar ungdomarna.
Koranbränningarna i Sverige är ännu ett exempel.
– En del muslimer blev arga på det och tog till våld, och då tror många att "ja men muslimer är så". Det är många som fått ta emot hot och hat, säger Rihana Adem, 12 år.
Hannah Harbas, som själv är muslim, berättar att hon ett tag inte vågade gå till moskén i samband med koranbränningarna.
– För tänk om någon kommer dit, tänk om någon skadar mig eller min familj? Det är propagandan som triggar det. Jag ser varje dag på sociala medier att muslimer är ett hemskt folk, muslimer är terrorister, säger hon.
Anmäla hjälper inte
Värst är desinformationen på X, tidigare Twitter, anser de. Men den finns nästan överallt: Tiktok, Facebook, Instagram. Ungdomarna hanterar det genom att inte ägna det någon uppmärksamhet.
Råkar man klicka på en video blir man sedan matad med fler och fler, säger 12-åriga Sophia Josephine Väring.
– Sociala medier borde bli bättre på att granska det som läggs upp. Läggs det upp porr så granskas det och tas bort, men sådant här granskas inte, säger hon.
De är allihop överens om att det inte är någon idé att anmäla inläggen.
– Rapporterar man dem så skapar de bara ett nytt konto och fortsätter ändå, säger Farah Hamud.
De lär sig om källkritik i skolan och tittar på nyheterna varje fredag med sina klasskamrater. Det hjälper för att förstå vad som är sant och inte, berättar ungdomarna runt bordet på stadsbiblioteket.
Men de funderar på hur yngre barn påverkas.
– De har inte samma konsekvenstänk, de tänker inte "är det här sant eller inte?". Vi fattar ju att det är fejk för vi vet hur man är källkritisk, men de vet inte det, säger Hannah Harbas.
