Syftet med översynen är att se till att utjämningssystemet hänger med i samhällsutvecklingen, så att kommuner och regioner ges likvärdiga ekonomiska villkor, trots skillnader i skattekraft och strukturella förutsättningar.

– Det är tio år sedan som man sett över systemet i sin helhet. Det hinner hända en hel del med förutsättningarna runt om i Kommunsverige under tio år, säger Ida Karkiainen till TT.

Många kommuner kämpar till exempel med en kraftig demografisk förändring, med allt fler äldre invånare, vilket ställer krav på utbyggd service och välfärd samtidigt som skattekraften påverkas.

– Vi behöver se till att det inte blir stora skillnader i vilken välfärd man kan erbjuda om man är en glesbygdskommun, en storstadskommun eller en kommun däremellan, säger Karkiainen.

Spänningar i systemet

Vissa kommuner får cirka en tredjedel av sin totala budget från utjämningen. För andra kommuner, med stark skattekraft och goda strukturella förutsättningar, kan utjämningen innebära en kostnad.

Men systemet är komplext, och består av flera olika delar som slår olika för Sveriges 21 regioner och 290 kommuner.

Och det är en fråga som engagerar kommunpolitiker, konstaterar civilministern.

– Det är klart att det finns spänningar mellan den kommun som får mer pengar i utjämningssystemet kontra den kommun som får betala.

En diskussion som ofta dyker upp handlar om systemet hämmar den lokala tillväxten eller inte. Hur systemet eventuellt påverkar tillväxten är något som kommittén också ska utreda.

– Vi har inga belägg för att det skulle vara så, eller anledning att tro det. Men eftersom frågan dyker upp då och då tycker vi att det är relevant att utredningen kikar på det.

Söker politisk enighet

Den parlamentariska kommittén, som består av företrädare för riksdagens partier, ska se över utjämningssystemets alla delar och föreslå nödvändiga författningsändringar. I uppdraget ingår även att se över systemet för utjämning av kostnader för LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade).

– Det är viktigt att det finns en bred politisk enighet i utjämningssystemet, så att det inte sker stora ändringar från gång till gång beroende på vilken politisk majoritet som finns, säger Karkiainen.

Uppdraget ska redovisas senast den 3 maj 2024.

– Jag tror att det finns en stor vilja att komma överens i frågan, eftersom det är en så fundamental fråga.