– Här står det att Tistlarna är en av de fulaste fyrarna i Sverige.

I boken om fyrhistoria, som Erik Strömqvist skrattande visar upp, beskrivs den 117 år gamla fyren som en stor, grå klump.

– "Föga upphetsande för den estetiskt lagda skärgårdsälskaren och fyrkonnässören". Ni kan ju tänka er vad vi tycker om den här författaren.

Erik Strömqvist är en av få sommarboende på den lilla ögruppen Tistlarna, en sista utpost mot en grå horisont längst ut i Göteborgs södra skärgård.

Sju familjer delar på de fyra röda husen med vita knutar som ligger strödda över klipporna. Närmsta grannar är en klunga knubbsälar som vilar på en kobbe en bit ut till havs.

Fram till 1969 var Tistlarna bebodd av fyrvaktare och lotsar och även sedan dess har den vitputsade fyren varit central för öns invånare och dess besökare. Men i flera år har den varit avspärrad.

– Det höll på att bli farligt, berättar Strömqvist, som bor i den gamla fyrmästarbostaden.

Stor underhållsskuld

Grannen Mikael Wennergren fyller i:

– Vi har gnällt på Sjöfartsverket för det har trillat ner betong. Folk går ju till fyren för att fika eller ta ett glas vin och smäller det ner stenar blir det inte så roligt, säger han.

– Jag skrev flera mejl. De visste om detta, men de har ju inga pengar.

Det finns 1 200 statliga fyrar i Sverige och många av dem är eftersatta. Från Sjöfartsverkets sida pågår ett febrilt arbete för att beta av underhållsskulden och komma ikapp.

– Vi har haft för lite fokus på den här frågan, det får man vara självkritisk och säga, säger Johan Winell, affärsområdeschef för bygg- och teknik på myndigheten.

Målet är att bygga om 75 fyrar om året de kommande tio åren, vilket väntas kosta omkring 1,2 miljarder kronor. Förutom slitna byggnader behöver arbetsmiljön förbättras, eftersom de gamla fyrarna inte uppfyller dagens regler.

Dessutom står man mitt i ett teknikskifte när de gamla glödlamporna ska bytas mot ledbelysning.

– Då måste vi bygga om fyrarna helt och ta bort det gamla optiska systemet. Den här tekniken kom ganska fort och det är svårt att hinna med 1 200 fyrar när man får göra stora ombyggnationer för att klara bytet, säger Winell.

"Ett jätteprojekt"

De har en massiv uppgift framför sig, konstaterar han. Och när det är klart är det dags att börja om igen.

– Tio år är en lång tid i skärgården. Det är salt, det är blåsigt, det är fågelspillning. Det kommer alltid finnas att göra, men just nu är vi inne i lite av en puckel.

Fyrbyggnadsingenjören Jakob Olofsson står längst upp i Tistlarnas fyr och ropar för att höras över vinden som rycker i öns enda hissade flagga. Han visar de 36 splitternya glasrutorna i fyrens lanternin.

– Här har vi bytt varje skruv!

Efter år av mejl från de boende drog renoveringen av Tistlarnas fyr i gång i maj. Allt material har fått flygas in med helikopter från en närliggande ö.

Sedan dess har projektet vuxit. Bland annat upptäckte man att ytskiktet på fyren inte andades, vilket gjorde att fukt som läckt in inte kunde ta sig ut igen – något som orsakat stor skada.

– Det är ett jätteprojekt. Med de extra skadorna har det blivit dubbelt så stort egentligen, på samma tid. Så det är mer pressat, säger Olofsson.

Kriget kan påverka

Renoveringen, som väntas pågå till september, beräknas kosta omkring fem miljoner kronor. Vad fyrbyggnaden sedan ska användas till är oklart – själva lampan sitter sedan två decennier på en mast utanför fyren.

Diskussionen om fyrarnas vara eller inte vara är ständigt pågående. Moderna satellitnavigeringssystem gör att sjöfarten inte längre lika är beroende av de lysande sjömärkena och kostnaden för att renovera dem ställs mot nyttan.

Men kriget i Ukraina och det skärpta säkerhetsläget i världen kan återigen göra dem oumbärliga.

– Kommer vi i ett riktigt skymningsläge kan systemen störas ut och då är fyrarna ett väldigt bra stöd. De är ett fysiskt kvitto på att du är på rätt ställe, det är inga andra system än ditt öga som verkar, säger Johan Winell.

"Teknik kan förstöras"

Jakob Olofsson delar bilden av att fyrarna blir viktigare. Från toppen av Tistlarnas fyr blickar han ut mot havet bortom den lilla ön och konstaterar att det är sårbart att enbart förlita sig på teknik.

– Teknik kan störas, teknik kan förstöras. Tryggheten som fyrarna ger är superviktig, det är en fast lampa som lyser som inte kan flyttas, säger han.

– Konsekvenserna om något går fel blir stora. Fartygen står för en stor del av vår försörjning i Sverige och det måste fungera.

Bland stockrosorna utanför den tidigare fyrvaktarbostaden står Birgitta Wennergren och blickar mot byggarbetsplatsen. Hon ser fram emot att nästa sommar kunna ta med ett glas vin, slå sig ner vid fyren och titta på solnedgången – något hon gjort ofta de senaste 30 åren.

För Tistlarnas sommarboende betyder renoveringen mycket.

– Man har skämts några år för att den är så brun och ful. Nu blir det riktigt roligt att det blir fint igen, säger hon.