Socialstyrelsen har publicerat sin årliga lägesrapport över tillståndet inom verksamheter som ger stöd till personer med funktionsnedsättning.
I rapporten framkommer att endast 40 till 50 procent, vilket ändå är en liten ökning sedan förra rapporten, av Sveriges kommuner har en så kallad kontinuitetsplan som säkerställer att personalen vet vad den ska göra vid en kris eller en allvarlig händelse.
– De planerna är ju de rutiner som hjälper till att säkra att om något händer vet man ändå hur och vad man ska göra, så att inte verksamheten stoppar upp av någon anledning. Avsaknaden av planer innebär en väsentligt höjd risk att verksamheten inte fungerar helt enkelt, säger Karin Flyckt som är samordnare av funktionshinderfrågor vid Socialstyrelsen.
Evakueringsplaner saknas
Av rapporten framkommer också att endast hälften av kommunerna har en evakueringsplan för boenden för personer med funktionsnedsättning.
– Det kan handla om kriser där de boende behöver lämna boendet någorlunda fort och på ett systematiskt sätt. Exempel som vi ger i rapporten är vid avbrott i dricksvattentillförsel eller vid elavbrott. Men det kan ju förstås också vara andra allvarliga kriser, säger Karin Flyckt.
Personer som bor på boenden för personer med funktionsnedsättning har stora omvårdnadsbehov vilket kan försvåra en evakuering.
– Många har svårt att förflytta sig fysiskt eller kan ha svårt att orientera sig, det vill säga att man har kraftigt nedsatt syn. Man kan också ha en kognitiv eller intellektuell funktionsnedsättning som gör att det kan vara svårt att förstå vad som händer och ta egna initiativ. Då är det väldigt viktigt att personalen vet hur man ska göra och i den mån det går också involverar de boende i krisberedskapen, säger Karin Flyckt.
Agerar för sent
Socialstyrelsen har sett att kommuner ofta inte upprättar krisplaner förrän en kris inträffat.
– Som exempel efter värmeböljan 2018 har vi sett en kraftig ökning av beredskapsplaner för höga temperaturer i kommuner och socialtjänstens olika boenden. Även under pandemin har antalet kontinuitetsplaner ökat. Så med en kris kommer en medvetenhet.
Men enligt Karin Flyckt räcker det inte med att börja ta tag i saker när de väl inträffat.
– Då är det är krishantering och inte krisberedskap det handlar om. Det vi vill lyfta och trycka på är vikten av att man faktiskt tar fram planer och jobbar aktivt med en beredskap för olika former av kriser – och inte bara den som har varit senast.