Totalt har nästan 39 000 studenter, doktorander och anställda på 38 lärosäten svarat och av dem uppger i genomsnitt fyra procent (motsvarande cirka 1 500 personer) att de varit utsatta för oönskad sexuell uppmärksamhet eller trakasserier det senaste året.

Kvinnor är enligt svaren mer utsatta än män. Yngre är mer utsatta än äldre. Doktorander och studenter är mer utsatta än anställda.

– Ja, det var ungefär som jag trodde, men jag är jätteglad att vi nu faktiskt vet, säger Karin Dahlman-Wright, professor vid Karolinska institutet.

Fakta på bordet är första steget mot förändring, konstaterar hon. Nu finns en baslinje att jämföra med när man senare ska följa upp om olika åtgärder haft effekt.

– Det är en jätteviktig fråga att ha en god arbetsmiljö där män och kvinnor behandlas på samma sätt. Det är en självklarhet på 2020-talet och en förutsättning för att vi ska kunna rekrytera framöver.

Svårt att jämföra

Frågan som ställdes löd: Har du under de senaste tolv månaderna blivit utsatt för icke önskvärd sexuell uppmärksamhet på arbetet/din studieplats?

Bland de som är anställda på universitet och högskolor är utsattheten för sådan oönskad uppmärksamhet ungefär i nivå med hur det ser ut på andra delar av arbetsmarknaden (två procent).

Svaren från doktorander och studenter tyder på en större utsatthet (tre respektive fem procent), men här finns inget att jämföra med i övriga samhället.

De typer av sexuella trakasserier och oönskad sexuell uppmärksamhet som flest svarar att de utsatts för utifrån en exempellista är obekväma eller obehagliga blickar, obekväma eller obehagliga frågor om privatlivet och kommentarer om ålder eller utseende.

Bland de svarande hade 38 procent någon gång utsatts för någon typ icke önskvärd sexuell uppmärksamhet som fanns med på exempellistan, i sitt arbete eller under sina studier.

– Vi ser att kollegor utsätter kollegor och att studenter utsätter studenter, men det är fortfarande någon som är ansvarig för arbetsmiljö och studiemiljö. Då måste alla som kan påverka den ta sitt ansvar, säger Anna Wahl, professor vid Kungliga tekniska högskolan (KTH).

Ökad medvetenhet

Medan fyra procent svarar att de själva har blivit utsatta under det senaste året har åtta procent sett andra bli utsatta. Anna Wahl tror att metoo kan ha ökat medvetenheten och gjort att fler är observanta på den här typen av beteenden.

– Det är en viktig sak som man kan jobba med förebyggande: Hur ska vi se till att ännu fler blir observanta och framför allt inte bara ser på utan också vet vad de ska göra? säger Anna Wahl.

Enligt undersökningen är det få av dem som upplever att de utsatts för sexuella trakasserier som har gjort en anmälan: 14 procent av kvinnorna och 8 procent av männen.

"Inte så allvarligt"

I kvinnornas fall svarar många att det inte var så allvarligt och bland männen som inte anmält är vanligaste svaret att de hanterade situationen själva. Fler kvinnor än män svarar att det inte hade spelat någon roll om de anmält.

Här handlar det om att få till fungerande rutiner för rapportering, påpekar Karin Dahlman-Wright.

– Har vi en kultur där man tror att det inte spelar någon roll om jag anmäler? Det här är något som vi har jobbat med rutiner för i åratal. Visst finns det saker i vår kultur, i vårt ledarskap och vårt medarbetarskap som vi kan jobba med.

Bakom rapporten står Malmö universitet, KI, KTH och Nationella sekretariatet för genusforskning.