Under tisdagsförmiddagen mötte jämställdhetsministern representanter för bland annat Försäkringskassan, Polismyndigheten, Skatteverket, Skolverket och Socialstyrelsen.

Upprinnelsen är en rapport som Jämställdhetsmyndigheten nyligen presenterade där det framkommit att kvinnor med skyddade personuppgifter blivit röjda – ofta av myndigheterna som skulle skydda dem.

I många fall handlar det om den mänskliga faktorn, om okunskap och slarv, om brev och mejl som skickats fel och uppgifter som inte maskats som de skulle.

När Eva Normark nu hör berörda myndigheter upplever hon att de tar kritiken på allvar. Till exempel uppger flera av dem att de redan nu stämmer av mot Skatteverkets register och ser över sina egna system för säkrare uppgiftshantering.

Förbättringsförslag

Jämställdhetsmyndigheten för i sin rapport fram ett antal förslag till förbättringar som nu ligger på regeringens bord för beredning. Till exempel kan det handla om att ge personer med skyddade uppgifter ett särskilt digitalt id-nummer, att tilldela dem en kontaktperson, eller att endast låta deras ärenden hanteras av handläggare med särskild kompetens.

– Myndigheterna ser själva problemen och väldigt mycket arbete pågår. Men det är uppenbart att mycket mer behöver göras, det ger också myndigheterna uttryck för, säger hon och tillägger:

– Jag ville omedelbart kalla in våra myndigheter för att se vad kan de göra här och nu, kopplat till de förslag som har kommit. Men det här är ingen quickfix, det krävs att alla anstränger sig.

"Oerhört utsatta"

TT: Är det här vattentät, kommer vi att slippa den hör typen av röjning framöver?

– Jag skulle säga att det inte är vattentätt ännu. Vi ser från regeringens sida att det finns mer vi kan göra. Vi ska komma ihåg att de kvinnor och barn som är våldsutsatta och lever med skyddad identitet är oerhört utsatta. Ett enda litet misstag kan vara skillnaden mellan liv och död, säger Nordmark.