När Försäkringskassan analyserat statistik över sjukfrånvaron i västeuropeiska länder ser man att sjukfrånvaron bland kvinnor är högre än bland män i samtliga länder, men störst är skillnaden i Sverige. Här är kvinnornas sjukfrånvaro 3,2 procent jämfört med 2 procent för männen.

– Det skulle kunna förklaras av att relativt många svenska kvinnor jobbar heltid och fortfarande tar stort ansvar för barn och familj, säger Johanna Nyman, analytiker på Försäkringskassan.

Hon tillägger att kvinnor generellt tar större ansvar för hemmet, men att de i många länder arbetar deltid i större utsträckning, vilket ger lägre sjukfrånvaro.

Mycket påverkar

Det är flera faktorer som påverkar sjukfrånvarons nivå, till exempel hur arbetsmarknaden ser ut.

Hur många som lönearbetar – sysselsättningsgraden – har betydelse för hur många som kan räknas som sjukfrånvarande. Sedan 1995 har sysselsättningsgraden i länderna i studien stigit och blivit alltmer likartad.

Mest har sysselsättningen ökat för kvinnor i Frankrike och Tyskland samt för män i Tyskland – där ser man också en stigande trend i sjukfrånvaron.

– En delförklaring skulle kunna vara den stigande sysselsättningsgraden bland kvinnor och äldre, eftersom det är grupper som båda har högre sjukfrånvaro, säger Johanna Nyman.

– I tidigare studier har en förklaring till att Sverige haft så hög sjukfrånvaro varit att vi har högre sysselsättningsgrad i vissa grupper. Det är intressant att sjukfrånvaron i Tyskland och Frankrike stigit i takt med att sysselsättningsgraden och blivit mer lik den vi haft i Sverige under lång tid.

Förändrad sjukförsäkring

I Sverige och Nederländerna har sjukfrånvaron minskat trots att fler arbetar. Det tros ha sin förklaring i att båda länderna genomfört förändringar i sjukförsäkringen. I Sverige har den undersökta perioden 1995– 2021 präglats av bland annat halveringsmålet för sjukfrånvaron 2003 och 9,0-målet från 2015 för att minska 10,5 sjukdagar till 9,0 i slutet av år 2020.