Studien omfattar nästan alla överlevande barn som föddes före 24:e graviditetsveckan i Sverige under åren 2007–2018. Alla som var i livet vid motsvarande 40:e graviditetsveckan räknades som överlevare.
Före början av 2000-talet fanns denna grupp av barn knappt alls.
– Det har varit en ganska dramatisk utveckling de senaste 15 åren när det gäller överlevnaden bland barn som fötts mycket för tidigt, säger Ann Hellström.
Bättre vård
Förbättringar inom vården, både av sjuka blivande mammor och av de tidigt födda barnen, har gjort stor skillnad.
Hellström har gjort studien tillsammans med Eva Morsing, överläkare vid Skånes universitetssjukhus. 400 barn följdes upp med hjälp av nationella register och sjukhusjournaler. Barnen var 2–13 år i studien.
75 procent av barnen hade någon neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Intellektuella utvecklingsstörningar var vanliga, vilket var väntat för forskarna. Man upptäckte också att ganska många av barnen hade adhd eller autism.
– Vi har känt till att det fanns, men inte att andelen var så hög, säger Ann Hellström.
55 procent av barnen hade behov av habilitering, alltså hjälp eller stöd för att klara vardagen i hemmet eller skolan.
88 procent av barnen hade andra medicinska diagnoser, framför allt astma (63 procent) eller påverkad tillväxt.
Dessutom hade 17 procent av barnen cerebral pares (CP).
Många barn fanns i flera av kategorierna. Nästan alla, 96 procent, hade något problem.
Behöver vara redo
Forskarna anser att resultatet av studien är viktigt för många.
– Inte bara hälso- och sjukvården, utan hela samhället behöver vara medvetet om den här nya gruppen överlevare. Så att man är redo att hjälpa både barn och föräldrar med deras behov, säger Ann Hellström.
Just föräldrarnas situation ska också studeras i en kommande undersökning.
Sverige är, tillsammans med Japan, ett av de länder som satsat mest på att rädda de mycket för tidigt födda.
Värre för pojkar
Barnen i undersökningen är ungefär jämnt fördelade mellan könen. En skillnad märks dock. Bland barnen från graviditetsvecka 23, som var de minst för tidigt födda i studien, hade fler pojkar än flickor en funktionsnedsättning.
Enligt Ann Hellström stämmer det med tidigare, mera allmän kunskap om för tidigt födda barn.
– Det verkar finnas vissa skyddsmekanismer som hjälper flickorna att hantera livet utanför livmodern bättre, säger Hellström.
Den svenska studien har presenterats i den vetenskapliga tidskriften Acta Paediatrica.