MSB:s ansvar när det gäller storskalig utrymning i händelse av krig är att ta fram vägledningar och metoder för hur evakueringar och utrymningar kan ske och även i viss mån utbilda i hur olika befattningshavare ska agera.
– Det här var ju ett sådant område där vi fortlöpande utvecklade planer ungefär fram till millenieskiftet. Efter det slutade vi bygga skyddsrum och vi vidmakthöll inte planverket för evakuering och utrymning. Och det är där vi står nu, säger Henrik Larsson, chef för enheten räddningstjänst vid stora olyckor på MSB.
Länsstyrelserna i Stockholm, Västra Götaland och Skåne uppger för TT att de inte har några planer för hur en storskalig utrymning vid höjd beredskap ska gå till.
– Det är precis i det skede vi är i i återuppbyggnaden av det civila försvaret. Vi har inte kommit längre i alla delar, säger Larsson.
Inte orolig
Han säger att avsaknaden av utrymningsplaner i Sveriges största städer inte är något som det finns skäl för medborgarna att oroa sig för.
– Någon generell oro kan jag inte se att man skulle ha.
Det han själv möjligtvis känner oro för är om säkerhetsläget i omvärlden snabbt skulle förändras.
– Om hotkedjan eskalerar så kanske vi inte hinner utveckla planerna i den takten som det här ökar. Men i det rådande omvärldsläget som det är nu så är jag inte orolig för det.
Henrik Larsson säger att det har gått ut "hemliga planeringsförutsättningar" till de områden där man bedömer att riskerna är störst och att planeringen i dessa områden har kommit i gång.
TT: Men besked om något sådant har ju TT inte fått från de tre storstadslänen.
– Nej, och det kanske inte är de här länsstyrelserna som tillfrågats som har störst hot heller, säger han.
Egen planering
TT: Vad kan ni säga till boende och besökare i de här områdena om hur de ska bete sig om det blir tvunget att utrymma när det inte finns några planer för hur det ska gå till?
– Samhällets resurser måste ju gå till våra yngsta, våra svaga och våra gamla. Så är man vuxen och fullt frisk så måste man ha en egen planering och beredskap om det nu blir aktuellt att evakuera. Så länge infrastrukturen är opåverkad så finns det ju bra kapacitet runt de här tre storstäderna att ta sig därifrån.
TT: Men det finns ju fortfarande ingen plan för evakuering av de svaga och mest sårbara i samhället.
– Det man behöver konkretisera är framför allt planer för hur vi ska ta hand om de svaga i samhället, säger Larsson.
Han ger också exempel på vad som krävs för att hantera en spontan storskalig utrymning av personer som är kapabla att själva lämna storstäderna.
– De som själva evakuerar behöver hänvisas till vissa vägar att åka på så det inte blir trafikstockningar. Militära förband och underhållstransporter kommer att gå andra vägar. Det andra är att det måste byggas upp ett system längre bort där det finns möjlighet att få information, kanske gå in och värma sig, komma åt mat, man kanske behöver möjlighet att tanka på olika ställen.
Utredning pågår
För knappt ett år sedan, i maj 2021, tillsatte regeringen utredningen "Civilbefolkningens skydd vid höjd beredskap". Den leds av Britt Bohlin och senast i november i år ska hon återkomma med förslag bland annat på hur utrymningar och inkvarteringar vid höjd beredskap och krig ska planeras, samt om det behövs en stödorganisation när skyddsrum används eller en evakuering måste ske.
– Vi tittar på vilka stödfunktioner som kan behövas och om vi kan förlita oss på ordinarie personal och frivilligorganisationer. Och där konstaterar vi att det behövs mer och vi överväger om det krävs ett pliktsystem, säger Britt Bohlin.
I uppdraget ingår även att utarbeta nödvändiga författningsförslag.
– Det kanske mest viktiga är att det kommer i gång planering och övningsverksamhet, sedan måste vi titta på och klargöra ansvarsförhållanden, säger Bohlin.
– Vi måste hitta en smart och tydlig väg för det är så många inblandade parter.