Över ett år med korankris – detta har hänt

Protesterna från omvärlden mot de upprepade koranbränningarna som genomförts i Sverige fortsätter. Här sammanfattar vi vad som har hänt.

Demonstration mot koranbränning på Medborgarplatsen i Stockholm. Arkivbild.

Demonstration mot koranbränning på Medborgarplatsen i Stockholm. Arkivbild.

Foto: Marcus Lindström/TT

Samhälle2023-07-21 08:52

Påsken 2022

Rasmus Paludan, partiledare för det danska högerextrema partiet Stram kurs, besöker flera svenska städer för att bränna koraner offentligt. Något som följs av våldsamma upplopp i berörda städer med skadegörelse och våld, främst riktat mot polisen.

.

Natohögkvarteret Bryssel 18 maj 2022

Sverige och Finland lämnar in ansökan om att bli medlem i Nato. Turkiet, Finland och Sverige skriver ett avtal där de två senare länderna tar på sig åtaganden, bland annat för att förhindra terrorism, för att Turkiet ska godkänna deras inträde i Nato.

.

Stockholms stadshus januari 2023

En docka föreställande Turkiets president Recep Tayyip Erdogan hängs upp i fötterna utanför Stockholms stadshus. Erdogans talesperson, Fahrettin Altun, skriver på Twitter att "det här är bevis för att svenska myndigheter inte har tagit de nödvändiga stegen mot terrorism".

.

Turkiets ambassad januari 2023

I slutet av januari bränner Rasmus Paludan en koran i närheten av Turkiets ambassad i Stockholm. Protester bryter ut i Turkiet och flera andra länder. Sveriges ambassad i landet stängs tillfälligt under protesterna.

Under våren nekas tillstånd till flera ytterligare koranbränningar. Enligt den rättsliga prövningen som gjorts i efterhand hade polisen dock inte rätt att neka till tillstånden.

.

Stockholms moské juni

En privatperson tänder eld på en koran utanför moskén vid Medborgarplatsen i Stockholm. Den här gången bryter protester ut bland annat i Bagdad, där hundratals demonstranter samlas utanför den svenska ambassaden och även tar sig in i byggnaden.

Marocko kallar hem sin ambassadör i Sverige i protest och Iran tänker inte skicka sin nya ambassadör, Hojatullah Faghani, till Sverige. Kuwait, Förenade Arabemiraten, Marocko och Irak kallar upp Sveriges ambassadörer i respektive land med anledning av koranbränningen.

Pakistans premiärminister Shehbaz Sharif säger att han är "äcklad och förfärad", medan det palestinska utrikesdepartementet kallar bränningen för "en flagrant attack mot mänskliga rättigheter, toleranta värderingar, acceptans av andra människor, demokrati och fredlig samexistens".

.

Början av juli

Sveriges ambassadör i Saudiarabien blir uppkallad till landets utrikesdepartement och påve Franciskus fördömer koranbränningen.

Det muslimska samarbetsorganet Islamiska konferensorganisationen (IKO), som är baserat i Saudiarabien och har 57 medlemsländer, manar till kollektiva åtgärder för att stoppa framtida koranbränningar.

Svenska UD skriver i ett uttalande att man "fördömer starkt dessa handlingar" och kallar dem ett "uttryck för rasism, främlingsfientlighet". Departementets uttalande kritiseras av yttrandefrihetsexperten Nils Funcke som säger att "UD ska inte gå in som en slags dömande makt".

FN:s människorättsråd kallar till extrainsatt möte med anledning av koranbränningarna.

.

7 juli

Efter uppmaning från Pakistans premiärminister Shehbaz Sharif går tusentals pakistanier ut på gatorna i en landsomfattande protest mot de uppmärksammade koranbränningarna.

.

10 juli

En överenskommelse nås mellan Sverige och Turkiet, som meddelar att de kommer att godkänna Sveriges Natoansökan.

.

12 juli

FN:s människorättsråd (UNHRC) slår fast att det är kränkande och en tydlig provokationshandling att bränna en koran. När yttrandefrihet vägs mot diskriminering uppmanas världens länder att se över sina lagar.

FN:s människorättsråd kritiseras regelbundet för att bli ett politiskt verktyg för de medlemsländer som väljs in.

.

15 juli

En person har sökt tillstånd för att bränna en tora och en bibel utanför Israels ambassad. Israels ambassadör i Sverige har sagt sig vara chockad och förfärad över ytterligare bokbränningar. Mannen valde senare att inte genomföra skriftbränningarna.

.

19-20 juli

Natten till den 20 juli stormar demonstranter den svenska ambassaden i Irak. Byggnaden sätts i brand och den svenska personalen får sättas i säkerhet. Ambassaden uppges ha fått omfattande skador.

Protesterna bryter ut efter beskedet att en person fått tillstånd att under en manifestation bränna en koran utanför Iraks ambassad i Stockholm. Manifestationen genomförs, men själva koranbränningen blir en mindre historia och uppmärksammas knappt av de närvarande. De möts däremot av en burop och motdemonstranter.

Samtidigt som manifestationen genomförs kommer beskedet att Irak bryter alla diplomatiska kontakter med Sverige, vilket landets premiärminister hotat med tidigare under dagen.

Den irakiska regeringen förbjuder också affärer med svenska företag i landet.

.

20-21 juli

Dygnet efter manifestationen med koranen fortsätter reaktionerna från de muslimska länderna.

I Libanon kräver den islamistiska Hizbollahrörelsens ledare Hassan Nasrallah att det svenska sändebudet i landet utvisas och att Libanons ambassadör i Sverige ska kallas hem.

Saudiarabien kallar upp Sveriges charges d'affaires i huvudstaden Riyadh, enligt al-Arabiya.

Kurdistans regionala regering (KRG) i irakiska Kurdistan har meddelar att man "avbryter arbetet med sin representation i Sverige".

Jordaniens utrikesdepartement anser att handlingen är "en manifestation av islamofobi som uppmuntrar till våld". Enligt Al Jazeera har Sveriges ambassadör kallats upp till jordanska UD.

IKO kallar koranaktionen "ytterligare en provokativ attack" som inte kunde motiveras med yttrandefrihet.

Också Turkiet, Syrien, Qatar med flera har riktat skarp kritik mot torsdagens aktion.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!