Att fler än vanligt känner en viss oro och ångest inför jul är ingen långsökt gissning. Inflation, räntehöjningar och skenande elpriser har lämnat många med ovanligt tomma plånböcker inför årets mest påkostade högtid.

Men i stället för att fokusera på det som uteblir kan det vara läge att återgå till julens kärnvärden, anser psykologen Siri Helle.

– Julen har traditionellt varit en tid som handlar om frid och gemenskap, snarare än den kommersiella och materialistiska högtid den blivit. Nu finns en möjlighet att hitta tillbaka till det som många tycker är viktigast, säger hon.

Psykologisk forskning visar dessutom att det är gemenskap och närvaro, snarare än prylar, som leder till störst lycka.

– När man tittar på vad som gör att människor skiljer sig åt i lyckonivåer så verkar det som att ungefär 50 procent beror på gener, tio procent på livsomständigheter och 40 procent på vad vi gör från dag till dag. Därför är relationer, som är en stor faktor i det dagliga, så viktiga för vårt välmående.

Mycket vill ha mer

En annan central forskningsinsikt är den om så kallad hedonistisk anpassning. Vi människor tycker om att få saker, men ju mer vi får desto mer avtagande är glädjen för varje ny pryl.

– Vi får ut mer av ett paket vi verkligen vill ha under granen och vår favoriträtt på julbordet än ett elfte paket och en femte sillsort.

Fokus på kärlek, närhet och umgänge låter ju billigt och bra. Men yngre familjemedlemmar fylls måhända inte av samma instinktiva värme av tanken på att legot och tv-spelen ska ersättas med kramar och familjemys.

Det kan därför, säger Siri Helle, vara en god idé att ta ett snack med barnen inför jul och förklara läget.

– Beroende på barnens ålder kan man berätta hur det ligger till, att världsläget och höga kostnader gör att man inte kommer ha råd att ge dem allt de önskar sig.

Skifta fokus

Man ska, säger hon, inte stirra sig blind på det som inte blir som vanligt eller som man hoppats, utan fokusera på att plocka russinen ur kakan och lyfta fram det man faktiskt ska göra.

Det kanske handlar om aktiviteter, utflykter eller att titta på film tillsammans.

Andra sätt att skära ner på utgifterna kan vara att spela julklappsspel eller banta julbordet, exempelvis genom att låta alla familjemedlemmar välja en favorit som blir kvar.

För många kan besvikelsen som trots allt riskerar att uppstå, både hos en själv och hos barnen, bli svår att hantera. Acceptans och självmedkänsla blir därför nyckelord den här julen, konstaterar Siri Helle.

– Man ska vara snäll mot sig själv, och komma ihåg att det viktigaste med en förälder är att man som barn känner sig trygg och älskad. Det är klart att det är kul med det senaste datorspelet, men det är inte så viktigt för ens hälsa och välbefinnande.

Att barn som är vana vid bli bortskämda till jul får uppleva något annat kan, säger hon, rentav vara nyttigt.

– Föräldraskapet handlar mycket om att lära sina barn att hantera sina känslor. Livet kommer med med- och motgångar, och man får inte alltid som man vill. Men man kommer att få andra saker och finna glädje i dem också.