Lågkonjunktur, höga räntor och krig på flera håll i världen. Vänder du undan blicken från löpsedlarnas stora bokstäver och tystar pushnotiserna i mobilen? Du är inte ensam.

Andelen personer som undviker nyheter är nära rekordhög i stora delar av världen, visar en rapport om digitala nyheter 2023 av Reuters Institute. 36 procent av de tillfrågade undviker nyheter ofta eller ibland. Det är två procentenheter mindre än fjolårets rekord, men sju procentenheter mer än 2017.

Särskilt vänds blickarna bort när det gäller tunga ämnen som politik, kriminalitet, social rättvisa och kriget i Ukraina. Nästan fyra av tio av nyhetsundvikarna uppger att de undvikit nyheter om kriget.

Filip Arnberg, psykolog och programdirektör vid kunskapscentrum för katastrofpsykiatri vid Uppsala universitet, säger att det kan vara klokt att pausa ibland.

– Man behöver inte tänka på det som händer i världen hela tiden, säger han.

Risken: Ökad misstro

Med sociala medier och nyhetsappar ett klick bort dygnet runt översköljs vi i dag av det som händer i världen på ett sätt som vi inte gjorde förr. Det är inte konstigt om det blir överväldigande, säger Filip Arnberg.

– Samtidigt kan många känna en önskan att veta hur det går. Man vill inte helt stänga av, och då ska man inte göra det, säger han.

Ulrika Andersson, medieforskare vid Som-institutet, säger att det "inte är någon tvekan" om att det förekommer att människor aktivt undviker nyheter, men att det är svårt att veta hur utbrett det är.

– Du får nästan flytta ut i skogen utan mobiltäckning för att helt kunna undvika det, något slinker alltid igenom, säger hon.

Risken är i stället att man tar del av mindre kvalitativ journalistik. Man ser rubriker och pushnotiser fladdra förbi – men orkar inte fördjupa sig. Det i sin tur skulle kunna leda till att man av misstag tar del av mer desinformation, säger Ulrika Andersson. Eller att alla i samhället inte får samma kunskapsbas.

– Det ger sämre förutsättningar att förstå hur samhället, myndigheter och politik fungerar och hur man kan påverka när man tycker att något inte är bra, säger Ulrika Andersson.

I förlängningen skulle det kunna leda till ökad misstro, både gentemot samhällsinstitutioner och andra människor.

– Vi är kända för att ha hög tillit i Sverige, men får man inte korrekt eller tillräckligt mycket information så börjar förmodligen den att dala.

Strategier som hjälper

Lösningen verkar vara att hitta ljuset i tillvaron.

Ulrika Andersson har studerat svenskar som tar del av nyhetsmedier någon enstaka gång i veckan eller mer sällan, en grupp som framför allt består av unga vuxna. I studien lyfte många att nyheterna är alltför negativa och problemfokuserade.

– Lösningsfokus och konstruktiv journalistik efterfrågades väldigt tydligt, säger hon och tillägger:

– Och då menar jag inte positiva nyheter som "vi fick ner den här katten från ett träd". Utan det kan vara fokus på till exempel Israel-Hamaskonflikten, men även potentiella lösningar eller positiva händelser i den.

Psykologen Filip Arnberg betonar att det finns strategier man själv kan ta till för att inte dras in i känslor av hopplöshet och förtvivlan i nyhetsmörkret. En är att aktivt leta efter de positiva sakerna som faktiskt sker.

– Vi tenderar att glömma bort det, men det finns många i världen som försöker bidra till lösningar. När vi läser om Ukrainakriget till exempel ser vi hur grannländerna ställt upp jättemycket och tagit emot flyktingar, och hur Sverige och andra länder ger massor av stöd, säger Filip Arnberg och tillägger:

– Man hör sånt också, om man bara lyssnar efter det.

"Kan kännas futtigt"

Filip Arnberg drar paralleller till situationen under pandemin då det också var lätt att hamna i känslor av uppgivenhet. En studie som gjordes då visade att små men regelbundna saker kunde göra stor skillnad: en daglig promenad, sociala tillställningar, roliga aktiviteter eller engagemang som hjälper andra.

Det är särskilt viktigt eftersom kriser tenderar att göra oss mer kortsiktiga.

– Man måste gå emot den känslan och tänka vad man kan göra för små saker så att summan på lång sikt blir märkbar, säger Filip Arnberg och fortsätter:

– Det kan kännas lite futtigt när folk dör i andra länder, men man får inte glömma det. Kriserna vi ser i världen nu kommer inte att gå över på en vecka så då får man tänka litet, men över tid.