Tiotusentals människor i Sverige beräknas vara hemlösa och i de tuffa ekonomiska tider som råder oroas hjälporganisationer över att gruppen växer. Frälsningsarmén ser fler och fler pensionärer som inte har råd med bostaden men drar sig för att söka hjälp hos socialen.
I grannlandet Finland är trenden den motsatta. I slutet av 1980-talet beräknades nära 20 000 personer vara hemlösa i Finland, framför allt i större städer som Helsingfors.
– Då var tillfälliga boenden som exempelvis härbärgen lösningen på hemlösheten, säger Juha Kaakinen som i nära tio år var vd för Y-stiftelsen, en verksamhet i Finland som erbjuder hyresbostäder till bostadslösa.
Från att ha haft ett mer traditionellt angreppssätt kring hemlöshet där en egen bostad setts som det slutgiltiga målet anammade Finland en ny strategi 2008.
"Politisk konsensus"
Juha Kaakinen beskriver det som en "finländsk version" av den amerikanska modellen "housing first" (i Sverige kallad "bostad först") som kortfattat går ut på att boendet är steg ett och en förutsättning för att kunna lösa andra problem i livet.
– Om du vill avskaffa hemlösheten så måste man kunna erbjuda permanenta boendelösningar till personer som är bostadslösa – utan några förutbestämda villkor om att man ska vara exempelvis drogfri.
Finland började renovera sina härbärgen och andra tillfälliga boenden och gjorde om dem till mer permanenta bostäder. Skiftet 2008 beskrivs av miljödepartementet som "ett genombrott" när det handlar om att se till att människor inte hamnar i långvarig hemlöshet. Mellan 2008 och 2015 minskade den gruppen med 35 procent.
– Det har funnits bred politisk konsensus i den här frågan sedan 2008, även om vi har haft flera olika regeringar. Alla har varit överens om att fortsätta satsningarna för att avskaffa hemlösheten, säger Juha Kaakinen.
Sverige omsprunget
De senaste decennierna har Finlands hemlöshet stadigt gått ner och sedan 2008 har den mer än halverats. I 2022 års undersökning från den finländska myndigheten ARA var 3 686 personer hemlösa, en minskning med sju procent från året innan. De allra flesta, omkring 70 procent, bodde tillfälligt hos vänner eller familj.
Sverige å sin sida har halkat efter flera av sina grannländer. Både Norge, Danmark och Finland sneglade en gång i tiden hitåt, menar Marcus Knutagård, docent i socialt arbete vid Socialhögskolan vid Lunds universitet.
– I Finland interagerar man på alla nivåer – stat, region, kommun – där fokuset är just på bostäder. Det har gjort att flera tusen bostäder tagits fram, vilket minskat deras hemlöshet kraftigt, säger han.
Finland har både varit bättre på att bygga bostäder men även bostäder med billigare hyror, förklarar Marcus Knutagård.
– I Sverige har vi inte tagit tag i behovet av just bostäder. Tittar man på bostadsutvecklingen, även om man byggt ikapp till viss del, så har det varit bostäder som inte efterfrågas av dem som behöver bostäder.
Tydligt mål
Sedan i fjol har Sverige en nationell hemlöshetsstrategi. Det övergripande målet är att minska antalet hemlösa men också förebygga att människor ens hamnar där.
I Finland har man gått ett steg längre och satt ett slutdatum för hemlösheten: Ingen ska vara bostadslös 2027.
Är det realistiskt? Juha Kaakinen anser det:
– Att ha ett konkret mål är det enda sättet att avskaffa hemlösheten. Om du bara försöker minska hemlösheten, vem ska då avgöra vem som får en bostad och vem som ska fortsätta vara bostadslös?