— Jag tror att det mer påverkar vår egen bild av oss själva än omvärldens. Vår redan ganska komplicerade självbild har fått sig en törn, men jag tror att det krävs mer för att förändra andras bild av oss, säger varumärkesexperten Niklas Turner Olovzon.
Kommentaren, som började på den sociala medier-plattformen Reddit om att någon blivit lämnad kvar på sin svenska kompis rum när denne skulle äta mat med familjen genererade mängder av reaktioner. Den spreds till Twitter, Instagram, Tiktok och andra plattformar med vittnesmål och kommentarer. Till en början var kommentarerna mestadels skämtsamma om den svenska slutna mentaliteten och om att inte vilja förstöra middagsplanerna för en annan familj.
Men under veckan har det gått över till att handla om svensk rasism, klassamhälle, pandemihantering och diskriminering av samer. Många inlägg handlar om att det är på tiden att myten om det perfekta svenska samhället äntligen diskuteras.
Lockande spräcka hål
Att det finns en vilja att slå hål på starka varumärken och saker som verkar för bra är naturligt, enligt Niklas Turner Olovzon. I Svenska Institutets årsrapport från 2021 rankas Sverige som varumärke på nionde plats av 60 länder. Sverige hamnar också ofta högt i olika rankningar av länder som är bra att bo i.
— Man kan jämföra med när någon i ens omgivning verkar vara för perfekt, eller har en för välansad gräsmatta. Då hamnar vi lätt i att prata om att det säkert finns något under ytan som inte stämmer, något hemskt som döljs.
Men paradoxalt nog är vi i Sverige också ganska bra på att spä på den negativa bilden av oss. Beteenden som har en negativ klang kan ofta beskrivas som svenska. Som att vi är slutna, tystlåtna och har svårt att knyta nya kontakter. Dessa ställs i kontrast till härliga och positiva beteenden i andra kulturer.
— Det blir nästan som ett självskadebeteende, vi kan frossa i att berätta negativa saker om oss själva. Men när någon utifrån kritiserar då blir vi förolämpade. Vi är själva med och piskar på debatten, sedan får vi ångest och backar, säger Turner Olovzon.
Svenskar individualister
Men att svenskar historiskt sett inte spontant bjudit på mat rimmar också väl med att vi är ett av de mest individualistiska länderna i världen. I den globala undersökningen World value survey som tittar på bland annat sociokulturella, religiösa och politiska värderingar i olika länder placerar sig Sverige allra längst bort på den sekulariserade och självförverkligande delen av skalan.
— Jag tror att det kan finnas ett samband. Vi är bland de mest individualistiska samhället i hela världen och det avspeglar sig i hur vi lever och beter oss i olika sammanhang, säger Niklas Turner Olovzon.
Även om många, inklusive måltidsforskare, vittnat om att det numera är sällsynt att barn som är på besök inte erbjuds mat utan att detta snarare är en företeelse från 70- och 80-talen, har de inspelen inte fått samma spridning som det första.
Niklas Turner Olovzon tror dock inte att folk kommer att sluta vilja semestra i Sverige till följd av diskussionerna.
— Men det är en intressant debatt som uppenbarligen väcker mycket känslor.