Schibbye: FestivalbrÄk del av stegrad konflikt

Inbördeskriget och övergreppen i Tigray har eskalerat konflikten mellan regimtrogna och oppositionella eritreaner, sÀger journalisten Martin Schibbye. Dagen efter upploppet pÄ festivalen pÄ JÀrvafÀltet besökte han sjÀlv omrÄdet.
–Barn var rĂ€dda och undrade varför folk ville slĂ„ deras förĂ€ldrar, sĂ€ger han.

Polisen var sjÀlva förvÄnade över vÄldskapitalet hos demonstranterna, enligt Martin Schibbye. Arkivbild.

Polisen var sjÀlva förvÄnade över vÄldskapitalet hos demonstranterna, enligt Martin Schibbye. Arkivbild.

Foto: Naina Helén JÄma/TT

SamhÀlle2023-08-05 19:15

Martin Schibbye har lÀnge bevakat Eritrea och Afrikas horn, och har tidigare suttit fÀngslad i Etiopien.

NÀr han under fredagen tog sig till JÀrvafÀltet och den eritreanska kulturfestivalen var det för att skaffa sig en bild över torsdagens vÄldsamheter dÀr över 50 personer skadades, flera av dem allvarligt, och över 140 personer omhÀndertogs.

Polisen var sjÀlva förvÄnade över vÄldskapitalet hos demonstranterna, sÀger Schibbye till TT.

– Det var stenar i plastpĂ„sar och tillhyggen. Det Ă€r fortfarande personer som vĂ„rdas pĂ„ sjukhus, framförallt för skallskador, sĂ€ger han.

Bland arrangörerna fanns en beslutsamhet om att fullfölja festivalens ÄterstÄende dagar, enligt Schibbye. Samtidigt var mÄnga skÀrrade efter stormningen av omrÄdet, som slutade i att bÄde bilar och tÀlt sattes i brand.

– MĂ„nga var traumatiserade, skakade och hade inte sovit nĂ„gonting under natten, sĂ€ger han.

– Barn var rĂ€dda och undrade varför folk ville slĂ„ deras förĂ€ldrar.

Vilja att stoppa mötena

Bland demonstranterna Àr bilden en annan. DÀr ser mÄnga den nya generationen eritreaner som ett hopp, menar Schibbye, Àven om alla inte stÄr bakom vÄldet.

– Man menar att Ă€ntligen sĂ„ finns det en ung generation över hela Europa som drömmer om att Ă„tervĂ€nda till Eritrea, som Ă€r trötta pĂ„ att dö i Eritreas krig eller i Medelhavet och trötta pĂ„ att leva i exil.

Det Ă€r inte första gĂ„ngen tumult uppstĂ„r mellan de bĂ„da grupperingarna. Förra hösten utbröt ett storbrĂ„k nĂ€r regimkritiska eritreaner sökte sig till Husby centrum dĂ€r Eritreanska föreningen hade anordnat en tillstĂ€llning. Även den gĂ„ngen omhĂ€ndertogs över hundra personer.

Trenden syns Àven pÄ andra hÄll i Europa. De senaste Ären har oppositionella gÄtt ifrÄn att protestera mot de regimvÀnliga mötena till att mer aktivt försöka stoppa dem.

– TyvĂ€rr Ă€r vi inne i en fas av eskalering. Det Ă€r ocksĂ„ utvecklingen pĂ„ Afrikas horn som styr vad som hĂ€nder fortsĂ€ttningsvis, men i nulĂ€get ser det inte bra ut utan gĂ„r Ă„t mer vĂ„ldsamma sammandrabbningar och inte mot dialog, sĂ€ger Schibbye.

HÀmnd för krigsbrott i Tigray

Förklaringen till upptrappningen Àr till stor del kriget i Tigray i norra Etiopien, menar Schibbye, dÀr regimen i Eritrea stöttade den etiopiska regeringen och dess offensiv mot Tigreanska folkets befrielsefront (TPLF).

Han ser ett stort hÀmndbegÀr bland bÄde eritreaner och etiopier för de övergrepp och krigsbrott som regimen i Eritrea stÄtt för och som Àr vÀl dokumenterade.

– Hela regionen har dragits in i den dynamiken, och det gör att det inte Ă€r 30 personer utan 1 000 personer som stormar.

– Det Ă€r oundvikligt sĂ„ att de som arrangerar festivalen kan ha kritik mot Eritrea och tycker att Dawit Isaak ska slĂ€ppas, men i grunden sĂ„ stöttar de landets ledning.

Stresstest för mötesfriheten

För att förstÄ konflikten mÄste man Àven förstÄ den eritreanska diasporan, som i Sverige Àr bÄde stor och blandad.

– Inom den ryms bĂ„de oppositionen och de som slogs i 30 Ă„r för att landet skulle fĂ„ sin frihet, men som har valt att stanna i Sverige och har sina liv och familjer hĂ€r. Det Ă€r frĂ€mst den generationen som stĂ„r bakom festivalen.

Efter det senaste Ärets uppmÀrksammade hÀndelser med pÄskupplopp och koranbrÀnningar blir fredagens upplopp Ànnu ett stresstest för den svenska mötesfriheten, konstaterar Schibbye.

– Även (Rasmus) Paludan har rĂ€tt att brĂ€nna koraner i Sverige och skyddas av polisen, sade flera eritreaner till mig. De som försvarar Eritrea mĂ„ste ocksĂ„ ha rĂ€tt att hĂ„lla sina möten, menade de.

Fakta: Eritrea

Eritrea Àr en auktoritÀr enpartistat och rÀknas som en av vÀrldens hÄrdaste diktaturer.

Landet blev sjÀlvstÀndigt frÄn Etiopien 1993. Innan dess hade landet utkÀmpat ett drygt 30 Är lÄngt krig för sin sjÀlvstÀndighet.

1998-2000 lĂ„g Eritrea i krig mot Etiopien, dĂ€r uppemot 100 000 mĂ€nniskor dog.

I september 2021 stÀngdes alla oberoende medier i Eritrea ner och hundratals personer greps. Bland dem den svenske journalisten Dawit Isaak, som fortfarande Àr fÀngslad.

Under 2020-2022 deltog Eritrea i inbördeskrig i Tigray i Etiopien, pÄ den etiopiska militÀrens sida.

I det senaste pressfrihetsindexet frÄn organisationen Reportrar utan grÀnser hamnar Eritrea pÄ plats 174 av 180 lÀnder.

KĂ€lla: Utrikespolitiska institutet/Landguiden, Amnesty international


Fakta: Festivalen pÄ JÀrvafÀltet

Festival Eritrea Scandinavia har anordnats sedan 1990-talet, enligt NyhetsbyrÄn JÀrva. Evenemanget har tidigare fÄtt kritik för att gÄ den eritreanska regimens Àrenden. Det har ocksÄ rapporterats om att regimen tjÀnar miljontals kronor pÄ festivalen.

Tidigare har mÄnga demonstrerat mot festivalen under parollen "Dawit Isaak Campaign" efter den eritreansk-svenske författaren Dawit Isaak som suttit fÀngslad i Eritrea utan rÀttegÄng sedan 2001.

Eritrea frigjorde sig frÄn Etiopien 1993. Eritrea under ledning av Isaias Afwerki Àr i praktiken en enpartistat och en av vÀrldens hÄrdaste diktaturer.

KĂ€lla: TT, Nationalencyklopedin

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!