I en ny undersökning från Akademikerförbundet SSR svarar en av tjugofem socialsekreterare att hon eller han undvikit att ingripa enligt LVU (lagen om vård av unga) eller LVM (lagen om vård av missbrukare) på grund av hot eller rädsla.
Jämför man utsatta områden med övriga blir andelen mer än dubbelt så stor – i utsatta områden svarar en av fjorton att de undvikit att ingripa, jämfört med en av trettiotre i övriga.
– Även om det inte är gigantiska volymer handlar det ändå om de mest skyddslösa och skyddsvärda barnen. Bakom varje siffra finns ett barn som kan råka väldigt illa ut, säger Heike Erkers, ordförande för Akademikerförbundet SSR.
Drygt 2 500 socialsekreterare har svarat på undersökningen. Svarsfrekvensen är 31 procent, men Novus, som genomfört undersökningen under flera års tid, går i god för att statistiken går att lita på.
Hängs ut på Facebook
Socialsekreterare har under många år vittnat om att hot och påtryckningar förekommer. I vintras ställdes frågan på sin spets när en växande desinformationskampanj hävdade att svensk socialtjänst med hjälp av lagen om vård av unga (LVU) "kidnappar" barn till muslimer.
Stiftelsen Doku, som var först med att avslöja kampanjen, beskrev hur deltagare i demonstrationer försöker filma socialsekreterare för att publicera bilderna på nätet. Socialsekreterare och socialchefer ska också ha hängts ut i sociala medier med namn, bild, hemadress och i vissa fall personnummer.
– I dag är det väldigt lätt att söka upp var en person bor eller var personens barn går i skolan. Vi vet att man lagt ut namn på tjänstemän på exempelvis Facebook. Hot av det slaget uppfattas givetvis som väldigt farliga av den som utsätts, säger Heike Erkers.
Akademikerförbundet SSR vill därför att socialsekreterare ska kunna få skyddade personuppgifter med anledning av sin yrkesutövning.
Men det som framför allt hindrar socialsekreterare från att ingripa är ekonomi.
Var sjunde socialsekreterare svarar att de har väntat med att ingripa enligt LVU eller LVM på grund av ekonomisk hänsyn.
– De får information om att det inte räcker, att pengar inte är avsatta. Troligen för att socialnämnden lagt locket på. De kan få höra att "ni får hitta en annan lösning". Men vad är en annan lösning? Socialsekreterare kan inte trolla med knäna, säger Heike Erkers.
– Det pratas om att vi ska stänga dörren in till kriminalitet och gängbrottslighet. Om det ska göras måste man utföra de här aktiva insatserna och då måste det få kosta. Bättre att det kostar när barnen går att påverka än att vi har en enorm samhällskostnad på slutet.
Vill ha skyddade uppgifter
Undersökningen visar också att tre av fyra socialsekreterare anser att socialtjänsten i deras kommun arbetar för lite med förebyggande insatser.
Fackförbundet vill att det införs ett lagkrav i socialtjänstlagen som tydliggör det förebyggande arbetet.
– Så fort man ska spara på något så sparar man på det. Samtidigt som man vet att de förebyggande insatserna leder till positiva resultat. Vi stärker föräldrarna, barnen klarar skolan och vi förhindrar missbruk och kriminalitet, säger Heike Erkers.
