Stadsmissionen har tittat på hur några av landets stora kommuner stöttar personer som inte har någonstans att bo. Organisationen ser en oroväckande trend.

– Vi möter människor som fått vända i dörren när de kommit till socialtjänsten – kanske efter en skilsmässa eller som ensamstående mamma med flera barn. Man tycker inte att man får hjälp då man inte upplevs ha det tillräckligt svårt, säger Åsa Paborn, direktor för Stockholms stadsmission och talesperson för Sveriges stadsmissioner.

Ekonomiskt pressat

För den som befinner sig i social hemlöshet, där det ofta finns en problematik kring missbruk eller psykisk ohälsa, går det att få hjälp av socialtjänsten i enlighet med socialtjänstlagen. Stadsmissionens bild är att så kallad strukturell hemlöshet, där man av ekonomiska skäl står utan ett långsiktigt boende, ger mer begränsade möjligheter till stöd.

Det är också där man ser ett ökat behov av hjälp.

– Vi ser att det är svårare att få stöd och det förklaras av kommunerna med att det blivit mer ekonomiskt pressat. Man har inte råd utan måste prioritera bland grupper, säger Åsa Paborn.

Här menar Stadsmissionen att socialtjänstlagen behöver ses över för att säkerställa att hjälpen når fler och att socialtjänstens ansvar blir tydligare.

Dessutom vill man se ett särskilt vräkningsförbud för barnfamiljer där siffran över antalet vräkningar stigit de senaste åren. Vräkningar av barnfamiljer ser organisationen som särskilt allvarligt.

– Barnfamiljer ska inte behöva oroa sig för att man inte har någonstans att bo eller för att man behöver flytta var tredje månad.

"Har havererat"

Det behöver även ställas större krav på kommunerna i hur man kartlägger hemlöshet – arbetet skiljer sig mycket runtom i landet och det är fortsatt få kommuner som gör det, enligt Stadsmissionen.

Den senaste nationella kartläggningen som gjordes av Socialstyrelsen 2017 visade att omkring 33 000 personer i Sverige levde i hemlöshet – 62 procent män och 38 procent kvinnor. En ny kartläggning ska genomföras under 2023.

Men att kartlägga hemlöshet är komplicerat och Stadsmissionen tror att mörkertalet hemlösa är stort. Man befarar att antalet personer i hemlöshet kommer att öka som en följd av det tuffa ekonomiska läget.

– Bostadslös av ekonomiska skäl betyder inte att du inte har tak över huvudet. Men du bor kanske hos kompisar eller kvar hos din frånskilda partner eller flyttar runt mellan dyra bostadskontrakt. Det här är en effekt av att vi har en bostadsmarknad som har havererat, säger Åsa Paborn.

Värderas högre

Stadsmissionen menar att det dags att på riktigt kavla upp ärmarna och prioritera bostadsfrågan såväl som frågan kring hemlöshet. Det har Sverige länge varit alldeles för dålig på, menar Åsa Paborn. Förutom fler bostäder behöver det också bli lättare att ta sig in på bostadsmarknaden.

– Bostadspolitiken måste uppvärderas, säger hon och fortsätter:

– Man behöver gifta ihop bostadspolitiken med socialpolitiken. Nu ser man människor för sig och bostadsbyggandet för sig, men det är ju människorna som ska bo i bostäderna. Det här behandlas som separata frågor och det går inte längre.