Den senaste tidens våldsvåg med sprängningar och skjutningar har medfört en intensifierad debatt kring polisiära motmedel. Ett av dem är kameraövervakning, kombinerat med ansiktsigenkänning. Förespråkare menar att det skulle underlätta för polisen att få tag i kriminella. Kritiker anser att metoden skulle innebära ett alldeles för stort ingrepp i den personliga integriteten för allmänheten.
Janne Flyghed, professor emeritus i kriminologi vid Stockholms universitet tror det råder en begreppsförvirring:
– Jag tror många tänker "det här kommer att stoppa skjutningar och sprängningar". Att det kommer vara preventivt. Men det erkänner till och med polisen, det är inte preventivt. I alla fall inte i någon större utsträckning. Däremot kan det ha en uppklarningseffekt.
Stort folkligt stöd
I rapporten "Svenskarna och internet 2023" från Internetstiftelsen svarar 71 procent av de tillfrågade att de tycker kameraövervakning med ansiktsigenkänning på offentlig plats ska vara tillåtet. Svaren samlades in i januari och februari i år.
– Den senaste tidens uppmärksamhet om gängkriminalitet lär inte ha minskat människors benägenhet att gå med på det som kallas tvångsåtgärder, säger Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.
Jonasson poängterar dock att stödet varierar kraftigt i olika åldrar. Bland yngre, 00-talister, är stödet bara 57 procent. Samma trend syns på frågan om polisen ska få ta del av privata konversationer vid brottsmisstanke. 49 procent av 70-talisterna är okej med den metoden, jämfört med 32 procent av 00-talisterna.
– De yngre lever hela sina liv digitalt. De skickar nakenbilder, de skriver extremt privata meddelanden, de delar med sig av hela sin liv till vänner på nätet. Medan äldre, upplever jag, ringer eller ses ansikte mot ansikte om de ska prata om något privat, säger Måns Jonasson.
"Ingrepp i privatlivet"
Kriminolog Janne Flyghed håller med om den bilden.
– De yngre vet vad konsekvenserna blir, säger han och fortsätter:
– De vet vad det kan innebära i fråga om ingrepp i privatlivet.
Exakt hur de förslag som nu kommer från politiskt håll ska fungera tekniskt är inte klart. Exempelvis om det är ansiktsigenkänning i realtid som avses, eller att polis endast från existerande videomaterial ska kunna använda tekniken.
– Hur samlas informationen in, hur kontrolleras den? Hur länge får den lagras? Är det realtid? De frågorna är jätteviktiga. Jag har inte sett någon som kan precisera det och det måste bli klart innan man kan fatta beslut, säger Janne Flyghed.
