Svårare att nå barn och unga i pandemin

Pandemin har medfört att fältarbetare fått mycket svårare att nå ut till barn och unga.
–Relationerna kapas, säger Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell.

Fältarbetare fått mycket svårare att nå ut till barn och unga under pandemin.Arkivbild.

Fältarbetare fått mycket svårare att nå ut till barn och unga under pandemin.Arkivbild.

Foto: Helena Landstedt/TT

Samhälle2022-01-19 09:32

Uppsökande verksamhet utgör en viktig del i arbetet att fånga upp barn och unga som är i riskzonen att hamna i kriminalitet eller destruktiva sammanhang. Men under pandemin har fältarbetare haft mycket svårare att etablera och underhålla de relationer som krävs, visar en nationell kartläggning som Socialstyrelsen gjort.

När tidigare mötesplatser – som skolor, fritidsgårdar och andra inomhusmiljöer – tvingats stänga på grund av smittan har många fältarbetare upplevt att det varit svårt att hålla kontinuitet och långsiktighet i kontakterna med unga.

– Kontinuiteten påverkar möjligheterna att hålla kontakt med ungdomarna över tid. Fältarbetarna uppger också att de träffar färre ungdomar och det medför att det blir svårare att ha spontana samtal, säger Olivia Wigzell.

Just de spontana kontakterna är, enligt henne, mycket viktiga i fältverksamheten.

– Ett syfte är att fylla de här mellanrummen, att vara just där ingen annan fångar barn och unga. Men det bygger just på att man har ett upparbetat förtroende i området och kan inleda de här spontana samtalen.

Sociala medier

Svårigheten med att etablera och underhålla kontakter har gjort att fältarbetet i högre utsträckning flyttat ut i sociala medier.

– Någon fältverksamhet har till exempel haft en chattfunktion där unga anonymt kan få kontakt.

Uppsökande verksamhet utomhus har fortfarande gått att bedriva och där har arbetet mycket handlat om att hantera frågor som är kopplade till pandemin och restriktioner.

Drygt hälften av all fältverksamhet ute i landet har funnits i sju år eller längre. Knappt tio procent av verksamheterna har funnits mindre än ett år – de har alltså startat i den nya verklighet som pandemin innebär.

– Det är väldigt bra att man fortsätter att starta verksamheter även under pandemin. Men fältarbetet skulle tjäna på ett större utbyte sinsemellan, genom att sprida idéer om hur man kan utveckla verksamheten. Det skulle också behövas ett tydligare uppdrag och en tydligare struktur för hur arbetet ska bedrivas.

Fortsatt arbete

Olivia Wigzell understryker vikten av att fältarbete fortsätter att bedrivas, trots att pandemin pågår.

– Fältverksamhetens hela idé är att barn och unga ska inte behöva söka upp fältarbetet, utan att man faktiskt kommer dit barn och unga är och möter dem på deras villkor, säger hon och tillägger:

– Det är viktigt att hitta alternativa former för att kunna träffa barn och unga där de är. Då gäller det att söka upp på de ytor man kan, till exempel i utomhusmiljöer och genom att använda sociala medier.

Fakta: Fältarbete i landets kommuner

Socialstyrelsen har i en kartläggning undersökt fältverksamheten gentemot barn och unga ser ut hur samtliga av Sveriges kommuner.

I kartläggningen uppger nästan 60 procent av alla kommuner och stadsdelar som svarat på myndighetens enkät att de har minst en fältverksamhet.

Bland stora kommuner, med över 70 000 invånare, är andelen närmare 90 procent. Nästintill alla kommuner med utsatta områden har fältverksamheter, och där är antalet fältarbetare i verksamheterna fler än i andra kommuner.

Uppskattningsvis finns det omkring 700 kommunalt anställda fältarbetare i landet som huvudsakligen arbetar uppsökande och förebyggande med barn och unga, ofta i samverkan med andra aktörer.

Kartläggningen, som gjorts inom ramen för ett regeringsuppdrag, bygger på intervjuer med fältarbetare i ett antal kommuner samt en enkät till landets samtliga kommuner. I enkäten frågade Socialstyrelsen om fältverksamheter som fanns i juni 2021. Svarsfrekvensen var 79 procent.

Källa: Socialstyrelsen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!