En läcka i en huvudvattenledning söder om Skavsta stoppade vattenförsörjningen till både Nyköping och Oxelösund under natten till torsdag. Skolor har stängt och planerad vård har ställts in. Vattnet väntas vara avstängt åtminstone till sent på fredag.
– Det här kan hända precis var som helst. Ibland är det otur och ibland är det ett misstag, men det som vi är som mest oroliga för är den underhålls- och investeringsskuld som vi har framför oss. Sverige behöver investera 460 miljarder kronor fram till 2040 för att komma i fas, säger Pär Dalhielm, vd på branschorganisationen Svenskt Vatten.
Kräver hundratals miljarder
Nationellt investeras 16 miljarder kronor i vattennätet varje år, sju miljarder mindre än de 23 miljarder som krävs årligen om det skulle finansieras linjärt. Dessutom investeras bara en tredjedel av de pengarna i underhåll av befintligt vattennät, resten går till att bygga nytt.
Bilden av ett eftersatt vattennät delas av konsultföretaget WSP som undersökt och skrivit en rapport på ämnet.
– Det är många kommuner som har skjutit underhållet framför sig under allt för många år. De har samtidigt haft behov av att bygga ut och då inte prioriterat att renovera det befintliga nätet med stora risker som följd, säger Anna Dahlman Petri, vattenexpert på företaget.
WSP skriver också i sin rapport att kostnaderna för underhåll av ledningsnätet behöver öka med miljarder kronor per år.
– Det är otroligt mycket pengar men det är det som behövs för att komma upp i en takt som vi anser är ändamålsenlig för att funktionen ska upprätthållas. Det finns risk för att ledningarna går sönder och att konsekvenserna blir väldigt stora. Det ser vi i dag, säger Anna Dahlman Petri.
Liten risk för kollaps
Vattennätet är i dåligt skick och den här typen av olyckor kan inträffa var som helst. Men risken för att vattenförsörjningen kollapsar är liten, enligt Svenskt Vatten.
– Är det någonting som man är väldigt duktig på så är det att åtgärda problem när det väl är avbrott, så någon stor kollaps kanske inte sker om det inte är ett externt angrepp, säger Pär Dalhielm.
Problemet, säger han, är att det inte finns några övergripande reservplaner och att sådana tar för lång tid att få igång. Risken är att både privatpersoner och ansvariga ser problemet som löst när läckan är lagad.
– Det är lite som att försöka bota en sjukdom med Alvedon i stället för att hitta orsaken. Läckan lagar man väl på ett par dagar men själva grundproblemet tar tid. Börjar vi agera i dag så vet vi med ganska stor säkerhet att det kommer att dröja.
Nu hoppas Svenskt Vatten att dricksvattenförsörjningen ska bli en politisk fråga som diskuteras inte bara vid vattenläckor.
– Vi behöver börja fundera på hur vi som land och lokalt tänker ta oss an den här utmaningen, säger Pär Dalhielm.